debatt | 2022-07-18
A torn flag of ukraine, put up in a swamp with lots of water and moss and grass sticking out. Cloudy sky in background

Låt inte Rysslands krig bromsa klimatomställningen

Den ryska aggressionen mot Ukraina påverkar både den europeiska ekonomin och klimatomställningen. Nu måste regeringen, i krigets spår, minska beroendet av fossila bränslen som bidrar till att finansiera Putins krig. Det skriver forskare från IVL, Chalmers och CEPS i en debattartikel i Ny Teknik.

Debattartikeln publicerades i Ny Teknik den 18 juli 2022, läs den här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller nedan.

I en ny rapport Pdf, 1021.2 kB, öppnas i nytt fönster. har forskare från IVL, Chalmers och den Brysselbaserade tankesmedjan CEPS, Centre for European Policy Studies, undersökt hur Rysslands invasion av Ukraina kan påverka den gröna omställningen i Sverige och i EU. Fokus ligger på energiomställning, försörjning av kritiska mineraler och konsekvenser för EU:s klimatpolitik. Analysen visar följande:

Energiomställningen. De åtgärder som på kort sikt kan minska Europas beroende av energiimport från Ryssland är snabbare utbyggnad av förnybar el i form av vind- och solkraft i kombination med energilagring, inklusive vätgaslagring, samt ökad användning av biobränslen. Sänkt inomhustemperatur kan vara en viktig akut åtgärd vid en omedelbar kris.

Mineralerna. Kriget i Ukraina synliggör att geopolitiska kriser kan hota försörjningen av de kritiska mineraler som behövs för den gröna omställningen. Det handlar exempelvis om platina, kobolt, sällsynta jordartsmetaller och litium. Ryssland är en viktig producent, men dominerar inte världsmarknaden för någon av dessa metaller. Tillverkningen är i stället koncentrerad till Sydafrika (platina), Kongo (kobolt) och Kina (sällsynta jordartsmetaller). Denna koncentration gör Sverige och Europa sårbara för kriser runt om i världen. Samtidigt ser vi att Europa tar hem produktion från exempelvis Asien, exempelvis genom den kraftiga satsningen på batterifabriker runt om i Europa.

Klimatpaketen. Kriget, i kombination med ökad ekonomisk aktivitet efter pandemin, har lett till högre energipriser, vilket främst slår mot länder och grupper med sämre sociala förhållanden. Det gör att EU:s nya utsläppshandelssystem för transporter och uppvärmning (kallat EU ETS2) kan bli svårare att acceptera för vissa länder.

EU:s förslag till koldioxidtullar har redan påverkat klimatpolitiken i länder utanför EU, eftersom nivån på de föreslagna tullavgifterna sätts utifrån de exporterande ländernas klimatambitioner. Men bland de länder som skulle drabbas hårdast av tullarna är Ukraina och Turkiet, som också är nyckelspelare i kriget. Det kan försvåra implementeringen.

Förslaget från EU-kommissionen att ta in 20 miljarder euro genom att sälja utsläppsrätter i ”marknadsreserven” är oroväckande. Om sparade utsläppsrätter ses som en finansiell resurs för att få loss kapital i svåra tider försämras utsläppshandelns roll som drivande i klimatomställningen. Ytterligare utsläppsrätter på marknaden ökar utsläppen och priset på utsläppsrätter faller. Det försenar nödvändiga klimatinvesteringar.

Rysslands krig borde leda till att vi frigör oss från det ryska energiberoendet och ökar säkerheten i känsliga försörjningskedjor. Kriget ger oss alltså skäl att stärka klimatpolitiken, men tyvärr ser vi i stället tendenser till att den försvagas med sänkta drivmedelsskatter, bidrag till bilägare, stoppad reduktionsplikt, fler utsläppsrätter och en generell nedprioritering av klimatarbetet.

Mot denna bakgrund har vi fem förslag:

  1. Sverige bör undanröja de hinder som finns för en snabb och kraftig utbyggnad av förnybar el, där perioden fram till år 2030 är kritisk. Det är inte rimligt att kommunerna stoppar så många vindkraftsprojekt. Riksdagen måste snabbt ta fram ett system som gör att närsamhällen får ekonomisk kompensation och kommuner kraftfulla incitament för att godkänna elproduktion inom den egna kommunen.
  2. Sverige bör ta en aktiv roll i EU:s arbete med ”reshoring”, att ta hem produktion som är kritisk för energi- och klimatomställningen. EU:s förslag bör främja bra konkurrensvillkor, där produktion med låg klimatpåverkan och hög cirkularitet främjas.
  3. Sverige bör bevaka förtroendet för EU:s utsläppshandelssystem. Detta system får inte urholkas genom försäljning av utsläppsrätter för att få loss kapital i svåra tider.
  4. Sverige bör verka för att gratis tilldelning av utsläppsrätter fasas ut till 2032. Det skulle stimulera investeringar i grön teknik. I takt med att den fria tilldelningen fasas ut bör Sverige stödja EU-förslaget om klimattullar och alltså skydda svensk industri mot så kallat koldioxidläckage.

Rysslands krig mot Ukraina får inte leda till att klimatomställningen försenas, utan påskyndas. Genom att säkra försörjningen av kritiska metaller och snabbt öka Sveriges förnybara elproduktion, kan vi strypa Rysslands exportintäkter, öka vårt oberoende och minska vår klimatpåverkan.

Lars Zetterberg, klimatforskare, IVL Svenska Miljöinstitutet
Filip Johnsson, professor i energisystem, Chalmers
Milan Elkerbout, klimatforskare, Centre for European Policy Studies

Rapporten är framtagen inom forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit. Ladda ner rapporten här:
Impacts of the Russian invasion of Ukraine on the planned green transformation in Europe  Pdf, 1021.2 kB, öppnas i nytt fönster.

Läs mer om Mistra Carbon Exit Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..


Sidan senast ändrad: 2022-07-18

IVL Svenska Miljöinstitutet

Om oss

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende forskningsinstitut med Sveriges bredaste miljöprofil.

Tillsammans med näringsliv, myndigheter och forskningsvärlden driver vi på omställningen till det hållbara samhället – från vetenskap till verklighet.

Följ oss

Ikon med LikedIn
Ikon med twitter
Ikon med facebook

Karriär

© 2022 IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Om Cookies | Hantering av personuppgifter

Ikon med kryss
Till toppen