Inga mer kläder i soporna – nu kommer krav på separat insamling av textil
Vi slänger nästan dubbelt så mycket kläder och textil i hushållssoporna än vad vi lämnar till återanvändning. Fyra av tio plagg som slängs hade kunnat återanvändas visar en analys från IVL. Men från och med årsskiftet ska det bli ändring på det. Då införs krav på att samla in allt textilavfall från hushåll och verksamheter separat.
– Det finns stor potential att öka insamlingen av textilavfall, både för återbruk och återvinning. Lagen om separat insamling är en viktig pusselbit i omställningen av textilbranschen, men det behövs fler åtgärder, säger Maja Dahlbom, expert inom textil och konsumtion på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Från och med första januari 2025 börjar en ny lag gälla som gör det obligatoriskt för både privatpersoner och kommersiella aktörer att sortera ut textilavfall och lämna in för återbruk eller återvinning. I Sverige kommer ansvaret för textilinsamlingen att hamna hos kommunerna.
Med det nya kravet kommer både själva insamlingen av textilavfallet och sorteringen att bli nyckelfrågor. Att bygga system för att samla in, transportera och sortera textilierna innebär kostnader. Den textil som kan återanvändas måste också sorteras från övrig textil. Sorteringen är i första hand ett manuellt arbete som kräver mycket kunskap och det är utmanade att få ekonomisk bärighet i Sverige.
Det mesta exporteras utomlands
– Mycket av den insamlade textilen exporteras utomlands för manuell sortering, delvis eftersom det inte finns tillräcklig kapacitet att sortera i Sverige men också för att insamlade volymer är större än efterfrågan, säger Amanda Martvall, expert inom textil och cirkularitet på IVL.
IVL:s textilexperter välkomnar de nya kraven på separat textilinsamling men poängterar samtidigt att det är fler delar som behövs för att få till en mer hållbar textilvärdekedja – och att ett producentansvar för textilier kommer att vara avgörande. Producentansvar på textil har lagt fram som förslag till Europeiska kommissionen, men ännu har inget datum för införande bestämts.
– Producentansvaret innebär bland annat producenten ansvarar för insamlingssystem och betalar för avfallshanteringen av den textil som de satt på marknaden. Textil som samlas in ska följa den så kallade avfallshierarkin som är gemensam för hela EU. Det innebär att den som ansvarar för textilavfallet i första hand ska se till att det återanvänds, sedan materialåtervinns. Är inte det möjligt ska avfallet förbrännas och i sista hand deponeras, säger Maja Dahlbom.
Tidigare forskning visar att materialåtervinning är fördelaktigt jämfört med förbränning, men den största miljövinsten, särskilt när det gäller klimatförändringar, uppnås genom att plaggen återbrukas. I ett aktuellt projekt undersöker IVL de miljömässiga, ekonomiska och sociala effekterna av återbruk jämfört med återvinning, både inom och utanför Europa.
– Vi konsumerar alldeles för mycket kläder och det är ett stort resursslöseri att så mycket textil bara kasseras och eldas upp. När du som konsument ska handla kläder – tänk gärna en extra gång om du verkligen behöver det plagget, välj kvalitetsplagg som håller länge, och köp secondhand i första hand. Ett tips så här i juletider är att undvika stickade plagg i syntet exempelvis akryl, polyamid och polyester, då de ofta tenderar att bli noppiga ganska snabbt, säger Amanda Martvall.
Vid frågor, kontakta:
Maja Dahlbom, maja.dahlbom@ivl.se, tel. 010-788 65 83
Amanda Martvall, amanda.martvall@ivl.se, tel. 010-788 65 85
Analys av textilflöden
I projektet Usereuse har forskare vid IVL analyserat textilflöden – från inköp, användning och återanvändning till slutlig hantering av avfall för att identifiera var de största förlusterna och potentialen för ökad återanvändning finns i samhället. Analysen visar att:
- Konsumtionen av nya textilier ökar varje år. Även konsumtionen av begagnat ökar men trots att textilinköp är det vanligaste inköpet av begagnade varor, utgör det fortfarande mindre än fem-sju procent av de nya inköpen.
- Nästan en tredjedel av det vi har i garderoben används inte eller används mycket sällan. Det är dubbelt så mycket som vi lämnar till återanvändning. Där finns en stor potential för ökad insamling.
- Vi slänger nästan dubbelt så mycket textilier i soporna för förbränning än vad vi lämnar för återanvändning. Fyra av tio plagg som slängs i hushållssoporna hade kunnat återanvändas.
- Insamlingskanaler påverkar kvaliteten på återanvända textilier. Det som lämnas direkt till återbruksaktörer, eller andra bemannade kanaler brukar vara av högre kvalitet. Att lämna textilier i insamlingsboxar och container hos avfallsaktörer innebär ofta sämre kvalitet då mer förstörs av fukt eller kontaminering.
- Bara drygt en femtedel av insamlade textilier återanvänds i Sverige, medan resten exporteras till andra marknader. Detta beror bland annat på höga kostnader för manuell sortering för återanvändning, bristande efterfrågan på begagnade kläder i Sverige samt en större efterfrågan, som till exempel de Baltiska länderna och Polen.
Läs mer i rapporten: Hur många kg extra har du i garderoben – analys av textilflöden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.