Med skogen som provtagare
Sveriges landareal täcks till nästan 70 procent av skog – och den växer som aldrig förr. Vad hände med försurningsproblemet och hur mår skogen egentligen? I trettio år har IVL Svenska Miljöinstitutet mätt nedfall av luftföroreningar till den svenska skogen genom det regionala miljöövervakningsprogrammet Krondroppsnätet.
Krondropp – regndroppar som faller från trädkronorna – innehåller luftföroreningar som fastnat på barr och blad, samt ämnen som bundits i nederbörden. Krondroppsnätet spänner från Falsterbo i söder till Palovaara längst i norr. I dag ska projektledare Gunilla Pihl Karlsson besöka provytan i Storskogen utanför Alingsås. Området ligger i en gammal häradsallmänning. Det betyder att skogen ägs gemensamt av gårdarna här ute och alla beslut om skogsbruket fattas gemensamt med ett långsiktigt perspektiv.
Det är inte bara ägandeformen som är till åren. Träden här är omkring 80 år. Och de ser högst välmående ut. Ståtliga, täta och tysta granar. Tjock, mjuk mossa täcker marken. En och annan björkplanta försöker stjäla lite ljus genom trädkronorna.
– Det är väldigt försurat här ute. Marken är tunn och mager. Till viss del har försurningen naturliga förklaringar genom skogens upptag av näringsämnen, men det beror främst på att återhämtningen från de värsta försurningsåren på 70-talet går väldigt långsamt, säger Gunilla Pihl Karlsson.
Ett 70-tal provytor över hela landet
Krondroppsnätet etablerades av IVL 1985, först blygsamt i samarbete med luftvårdsförbundet i Blekinge. Allt eftersom har övervakningen utökats främst i samarbete med länsstyrelser och luftvårdsförbund och sedan 2000 även av Naturvårdsverket. Totalt omfattar nätet nu ett 70-tal provytor över hela landet. Resultaten rapporteras både länsvis och på nationell nivå. Mätningarna utgör även ett viktigt underlag till miljömålsuppföljningen för miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning och Ingen övergödning.
Forskare, företag och internationella institutioner som FN:s luftkonvention tar del av mätningarna och rapporteringen. Men försurningsfrågan är ju inte särskilt het längre. Betyder det att försurningen är borta?
– Medieintresset går upp och ner men vi har fortfarande stora försurningsproblem. Än har vi inte klarat av dem. Vi kalkar fortfarande svenska sjöar och vattendrag för cirka 200 miljoner kronor årligen. Utsläppen av svavel har minskat kraftigt, men återhämtningen tar tid. De markkemiska processerna är långsamma helt enkelt, säger Gunilla Pihl Karlsson.
Utsläppen av kväve från trafiken fortsatt höga
En oväntad puckel i Krondroppsnätets mätserier är den från 2014 då lufthalterna av svavel i norra Sverige plötsligt steg kraftigt, till följd av vulkanutbrottet på isländska Holuhraun. Annars är utsläppsminskningarna av svavel en riktig framgångssaga. De mer komplext försurande utsläppen av kväve, framförallt från trafiken, är emellertid fortsatt höga. Hur klarar naturen försurningen?
– Skogen växer som aldrig förr. Skogsdöden kunde inte vara mer fjärran. Försurningen är främst ett problem för sjöar och vattendrag. Det största problemet för skogsmarken som vi ser i dag är risken för kväveläckage. I sydvästra Sverige närmar sig skogsmarken kvävemättnad. Det ökar risken för läckage av nitrat till grundoch bäckvatten vilket kan orsaka försurning och övergödning i sjöar och vattendrag, säger Gunilla Pihl Karlsson.
Några hundra meter från provytan porlar en liten bäck fram genom ravinen. Här har IVL byggt en damm för provtagning av bäckvattnet. Intill finns ett borrhål en meter ner i marken. Per Erik Karlsson samlar in bäck- och grundvattenprover och sänker ner ett smalt rör som genast fylls med grundvatten. Detta är utökade mätningar kopplade till Krondroppsnätet.
Viktig data för klimatforskning och skogsbrukets påverkan
– Vi följer i stort sett vattnets väg, från nedfall med nederbörden på öppet fält till krondropp, markvatten, grundvatten och bäckvatten ut i sjöar och vattendrag. Det händer mycket längs vägen, säger Per Erik Karlsson.
Krondroppsnätet utgör en betydande del av IVL:s luftmiljöforskning med en årlig omsättning på i storleksordningen fyra miljoner. Flera forskningsprojekt tar avstamp i dess data och vidgar perspektivet till nya frågeställningar som rör till exempel klimatförändringar och påverkan från skogsbruk. Några bofinkar och ett stilla vindsus är det enda som ljuder i Storskogen. Det ekar nästan mellan de numrerade stammarna.
I framtiden när skogen avverkats kommer fortsatta mätningar att kunna generera viktig kunskap om hur skogsbruket inverkar på vattenkvaliteten i skogsbäcken.
Avverkning påverkar både markkemi och ekosystem
– Avverkning påverkar i allra högsta grad markkemin, liksom hela ekosystemet givetvis. Det är ett högaktuellt forskningsfält som rör omställningen med biomassaproduktion för ett fossilfritt samhälle. Ett större uttag av biomassa från skogen kan försämra återhämtningen i redan försurade områden, om inte askåterföring till skogen genomförs. Allt hänger ihop, det finns såväl synergier som konflikter på flera plan, säger Per Erik Karlsson.
När träden så småningom har avverkats kommer krondroppsmätningarna att flyttas och fortsätta i ett yngre trädbestånd några hundra meter bort. Trettio år av mätserier kapar man inte så lätt.
Prenumerera på våra nyhetsbrev