Upphandla ur ett livscykelperspektiv
För att möta utmaningarna inom klimatområdet och cirkulär ekonomi måste vi ställa relevanta krav när vi upphandlar. Att göra det ur ett livscykelperspektiv ger en helhetsbild över föroreningsutsläppen som sker från tillverkning av produkter till slutlig avfallshantering, ofta kallat "från vaggan till graven”. På detta sätt fångas alla klimatutsläpp in.
Läs mer om detaljerade metoder för klimatanpassad respektive cirkulär upphandling här:
Vad innebär det att ta hänsyn till livscykelperspektivet?
- Att ta hänsyn till livscykelperspektivet innebär ofta att försöka identifiera i vilken av en produkts livscykelfaser de största utsläppen av växthusgaser sker.
- Produkter som kräver mycket energi vid drift och/eller som används under längre tid, till exempel fordon och många maskiner, har generellt sin största miljöpåverkan under användningsfasen.
- Andra typer av produkter, till exempel byggprodukter och möbler, har sin största klimatpåverkan under tillverkningsfasen som inkluderar utvinning av råvaror.
Därför är det viktigt att ställa krav där de gör störst miljönytta, beroende på produktens klimatpåverkan sett i ett större helhetsperspektiv. En upphandlare har stor nytta av att ta reda på hur klimatpåverkan som sker under en produkts livscykel med hjälp av en livscykelanalys (LCA). Den ger information om energi- och resursanvändning och de utsläpp som sker vid framställning av råvaror, tillverkning och användning av produkter samt slutlig avfallshantering.
Hittills har upphandlingar och de krav som ställs ofta varit inriktade på utsläpp från själva användarskedet.
Om man inte upphandlar ur ett livscykelperspektiv
Om man inte har ett helhetsperspektiv i upphandling kan det innebära att kostnader och värden för andra verksamheter som berörs av upphandlingen inte tas med i bedömningen, inte heller kostnadsskillnader som uppstår under produktens livscykel. Produkter med lågt inköpspris premieras idag av många upphandlare trots att kvalitets- och hållbarhetsskillnader bevisligen kan leda till att kostnaden för användning av produkter på längre sikt blir högre.
Vad säger upphandlingslagen?
Lagen om offentlig upphandling (LOU) ger nu större utrymme än tidigare att ställa miljökrav sett i ett livscykelperspektiv. Förr kunde upphandling av till exempel pappersprodukter i många fall bara få omfatta papprets funktion utan hänsyn taget till användning av farliga kemikalier eller av föroreningsutsläpp under själva tillverkningen. Nu kan miljökrav omfatta alla olika faser under hela produktens livscykel och då kan de exempelvis omfatta också råvaruutvinning och miljöarbete i leverantörskedjor. Det gäller även krav på leverantörers organisatoriska miljöledningsarbete.
Vi måste också bidra till att börja byta ut linjära resursflöden till cirkulära, vilket också innebär minskad klimatpåverkan. Det innebär bland annat att återvända material och produkter i större omfattning och att avfall ska ses som en råvara till nyproduktion. Det kan innebära att man ställer krav på förnybar energi vid produktion och transporter, att miljö- och hälsofarliga ämnen undviks, att produkter ska gå lätt att plocka isär och att renovering och återanvändning premieras istället för deponering som avfall.
Faktaruta
Livscykelanalyser, LCA, är den metod som vanligtvis används för att beräkna och kvantifiera en produkts föroreningsutsläpp i ett livscykelperspektiv. Sådana beräkningar presenteras ofta i så kallade miljövarudeklarationer, EPD.
