1. Startsida
  2. Cirkulär upphandling
Personer som arbetar på en byggarbetsplats

Cirkulär upphandling i praktiken

Här beskrivs de olika projekt om cirkulär upphandling som skett i RE:Source regi.
Beskrivningen är uppdelad i följande underrubriker

Texterna uppdelade i följande underkapitel:

  • RE:Source arbete med cirkulär upphandling
  • Upphandlingskriterier för cirkulära produkter
  • Cirkulär upphandling i praktiken - Green Deal
  • Cirkulär upphandling i praktiken – demonstration av en svensk modell
  • Upphandlingsmodell för cirkulära material- och produktflöden
  • Aktörsnätverk för cirkulär upphandling
  • Lagstiftning och andra regler i anslutning till cirkulär upphandling
  • Goda exempel

RE:Source arbete med cirkulär upphandling

Regeringen har gett Vinnova, Energimyndigheten och Formas i uppdrag att satsa på strategiska innovationsområden. En sådan satsning är RE:Source som är ett strategiskt innovationsprogram som fokuserar på att utveckla cirkulära, resurseffektiva materialflöden.

IVL har varit, och är, engagerade i ett antal RE:Source-projekt. Se illustratuionen här nedanför. EcoPlan in Medio är med i projekt 2 och 3.

illustration av flöde

Upphandlingskriterier för cirkulära produkter 

Detta uppdrag ingick som ett arbetspaket i det strategiska projektet Policyanalys inom ramen för RE:Source verksamhet med syfte att ta fram kunskap och erfarenheter för utveckling av policyer för prioriterade frågeställningar.

Det övergripande målet med uppdraget var att dokumentera och sprida erfarenheter från upphandlingar i Sverige där olika typer av cirkulära kriterier prövats.

Uppdraget mynnade ut i att:

  • kunskap och erfarenheter från upphandlingar med cirkulär inriktning har tagits till vara och spridits,
  • kunskaper och erfarenheter från upphandlingar där cirkulära kriterier inkluderats, och där projektet bidragit med tips och rådgivning, har tagits till vara och spridits samt att
  • erfarenheter och goda exempel om hur cirkularitet har använts inom upphandling kommunicerats.

Projektet är avslutat och redovisat i två rapporter:

Att utarbeta cirkulära upphandlingskriterier kanske till del måste ske med andra tillvägagångssätt jämfört det gängse förfaringssätt som nu tillämpas. Det beror huvudsakligen på att cirkulär upphandling kan behöva ha ett större fokus på olika ingående material i produkterna och inte alltid bara på produkterna i sig. Detta resulterar sannolikt i en större mångfald av förutsättningar som måste beaktas och därmed leda till ett större antal separata kriterier som måste utarbetas. Olika material, som ingår i varierande omfattning i produkter, kan ibland endast återanvändas eller återvinnas på vissa speciella sätt för att det ska vara kostnads- och miljöeffektivt.

Utvecklingen inom den offentliga upphandlingen har under senare tid lett till behov av nya former av upphandlingskriterier till stor del beroende på det successivt ökade intresset av att premiera cirkulära material- och produktflöden. Resultat från projektet har identifierat ett ”nytt upphandlingslandskap” med tyngdpunkt på de moment i inköpsarbetet som inte är lagstyrt, vilket då avviker från det traditionella upphandlingsmönstret med ett stort fokus på att följa LOU. Framtida arbete med att utveckla kriterier cirkulär upphandling ske därför ske på ett delvis annat sätt jämfört tidigare tillvägagångssätt att utarbeta miljö-och hållbarhetskriterier.

Projektet har resulterat i den första samlade databasen för cirkulära upphandlingskriterier – kallat Kriterieklivet.

Cirkulär upphandling i praktiken - Green Deal

Detta uppdrag syftade till att med utgångspunkt från metoder och verktyg som utvecklats projekt i Belgien (Flandern) och Nederländerna, kallad Green Deal, utvärdera hur dessa skulle kunna komma till användning för cirkulära upphandlingar i Sverige. För att testa dessa metoder och verktyg under svenska förhållanden bjöds myndigheter och företag in för att genomföra upphandlingar där cirkulära kriterier prövats.

I uppdraget ingick att ta tillvara erfarenheterna från de belgiska och nederländska projekten och generellt bedöma hur dessa kan användas i Sverige. Utförarna av upphandlingarna inom projektet bidrog med kunskap och stöd. I uppdraget ingick också att skapa förutsättningar för kunskapsdelning genom att organisera arbetsmöten och lärande nätverk.

Målen för uppdraget var:

  • Förmedling av kunskap till deltagande/upphandlande organisationer om arbetsmetoder, vägledningar, genomförda upphandlingar och andra erfarenheter från de belgiska och nederländska projekten.
  • Bedömning av hur de belgiska och nederländska erfarenheterna kan användas i Sverige.
  • Dokumentation av uppdragets samlade erfarenheter, hur resultaten spridits samt legat till grund för inspel till hur cirkulära inköp/upphandlingar kan utvecklas.

Green Deal är en överenskommelse, inom hållbarhetsområdet, mellan staten och olika aktörer. Överenskommelsen består i ett ömsesidigt åtagande i en viss fråga. Aktörerna åtar sig någon form av aktivitet för ökad hållbarhet. I gengäld åtar sig staten att underlätta åtgärderna genom exempelvis regelförenklingar, vägledning eller stöd till nätverksbyggande.

Cirkulär Upphandling i Nederländerna

Den nederländska regeringen lanserade 2016 en strategi för cirkulär ekonomi A Circular Economy in the Netherlands by 2050. I strategin ingår målet att Nederländerna ska vara 100 procent cirkulärt till 2050 och till år 2030 ska användningen av jungfruliga råvaror ha halverats. I strategin anges upphandling som ett prioriterat styrmedel.

Ett av de praktiska verktyg som utarbetats inom ramen för arbetena med cirkulär upphandling i Nederländerna har varit en handbok för cirkulär upphandling – Ciculair Inkoppen in 8 Stappen. Dessa 8 steg beskrivs i korthet nedan.

Cirkulär upphandling i praktiken – demonstration av en svensk modell

Uppdraget syftar till att bidra till fler upphandlingar med cirkulära kriterier. Inom projektet kommer en svensk modell för cirkulär upphandling att demonstreras inom ramen för 5-10 skarpa upphandlingar, som projektet ska stödja med kunskap och verktyg. Upphandlingar står för en stor del av alla offentliga inköp och skulle med sin köpkraft kunna gå i bräschen för den förändring vi behöver se inom innovationsområdet.

Ett upplägg för kunskapsöverföring för upphandlande organisationer i cirkulär upphandling kommer att utvecklas baserat på projektresultat från det tidigare projektet om cirkulär upphandling i praktiken som utförs under 2020. Erfarenheterna kommer att delas med deltagarna i projektet för 2021. Projektresultaten kommer att överföras till relevanta myndigheter som underlag för eventuella policyförändringar, men även kommuniceras till andra länder inom EU.

Resultaten kommer att ligga till grund för:

  • Svensk handledning för cirkulär upphandling
  • Kunskapsöverföring till upphandlande organisationer (t.ex. i SKRs regi)
  • Policyförslag från Delegationen för cirkulär ekonomi
  • Starkare nätverk mellan upphandlande organisationer

Upphandlingsmodell för cirkulära material- och produktflöden

Detta projekt har som övergripande syfte att utarbeta en generell modell till ett strukturerat arbete för upphandling av cirkulära produkter i ett nära samarbete med offentliga och privata aktörer. Detta ska ske som ett led i att demonstrera lösningar med stor potential att bidra till ett mer hållbart materialnyttjande i samhälle och näringsliv.

Utvecklingen av modellen kommer att utgå från behoven i offentlig upphandling men kommer i flera delar att vara tillämpbar för inköp i det privata näringslivet. Ett viktigt mål är att identifiera och finna lösningar för olika gemensamma problemställningar som uppstått i samband med att pröva cirkulär upphandling i verkligheten inom olika branscher. Ett annat viktigt mål är att kunna hantera frågeställningar som är branschspecifika och behöver hanteras separat för material- och produktgrupper. Genom deltagande av representanter från olika branscher kommer projektet att omfatta ett flertal av de produktgrupper som ofta nämns som centrala i upphandlingssammanhang.

Projektet är uppdelat i tre arbetspaket - i vilka ingår att definiera metoder för att kvalitetssäkra återvunnet material baserat på utveckling av cirkularitetsdeklarationer (Circular Footprint), identifiera motiv för ökad användning av incitamentsavtal samt utveckling av en öppen webbaserad plattform för information om marknadstillgång till produkter för återbruk och återvinning.

Tillämpningen av den framtagna upphandlingsmodellen kommer att utgå från behoven i offentlig upphandling men kommer i flera delar att vara tillämpbar för inköp i det privata näringslivet. Ett viktigt mål är att identifiera och finna lösningar för olika gemensamma problemställningar som uppstått i samband med att pröva cirkulär upphandling i verkligheten inom olika branscher. Ett annat viktigt mål är att kunna hantera frågeställningar som är materialspecifika och behöver hanteras separat för olika produktgrupper. Genom deltagande av representanter från olika branscher kommer projektet att omfatta ett flertal av de produktgrupper som ofta nämns som centrala i upphandlingssammanhang.

Forskningsprogrammet är uppdelat i tre arbetspaket där följande ingår:

  • Definiera metoder för att kvalitetssäkra återvunnet material baserat på utveckling av cirkularitetsdeklarationer.
  • Identifiera motiv för ökad användning av incitamentsavtal.
  • Utveckling av en öppen webbaserad plattform för information om marknadstillgång till produkter för återbruk och återvinning.

Aktörsnätverk för cirkulär upphandling

Inom ramen för uppdraget om upphandlingskriterier för cirkulära produkter etablerades ett aktörsnätverk för experter inom området. Detta välkomnar alla som är intresserade av frågan och vill delta i arbetet. Du anmäler dig enkelt till aktörsnätverket för cirkulär upphandling genom att kontakta oss.

Är du intresserad av att delta i nätverket?

Lagstiftning och andra regler i anslutning till cirkulär upphandling

Producentansvar

Producentansvaret är ett styrmedel för att uppnå miljömålen. Tanken är att det ska motivera producenterna att ta fram produkter som är mer resurssnåla, lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen.

Producentansvaret innebär att producenterna, inom de områden där producentansvar råder, ansvarar för att samla in och ta hand om uttjänta produkter.

I Sverige har vi lagstiftat producentansvar för åtta produktgrupper:

  • Batterier
  • Bilar
  • Däck
  • Elutrustning (inklusive glödlampor och viss belysningsarmatur)
  • Förpackningar
  • Returpapper
  • Läkemedel
  • Radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor (Strålsäkerhetsmyndigheten)

Dessutom finns det frivilliga åtaganden, som liknar producentansvar, för kontorspapper och lantbruksplast.

Läs mer om producentsansvar: www.naturvardsverket.se/Amnen/Producentansvar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kemikalielagstiftning

Det finns många lagar och regler som påverkar hur företag ska hantera sina kemiska produkter. Men i grund och botten går de ut på att företag måste veta vilka kemiska produkter de har och att de hanteras på ett säkert sätt. Anledningen är att vissa kemiska produkter är farliga och om de inte hanteras på rätt sätt kan de ställa till med stora skador. Så regelverket finns där för att minska riskerna för människor och miljö, även om det kan verka komplext och omfattande vid en första anblick. Några av de vanligaste regelverken för kemikaliehantering är:

Kemikalieregistret (www.kemikalieregistret.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.) ger en överblick över kemikaliefrågor med syfte att tillhandahålla information om:

  • Hitta miljövänligare alternativ
  • Automatisk kartläggning
  • Checklistor
  • Lagbevakning
  • Någon att fråga
  • Minska risker

Goda exempel

Passa också på att registrera dig för att få mer information och inbjudningar kopplat till klimatanpassad och cirkulär upphandling.

Sidan senast ändrad: 2021-07-07
Ikon med kryss
Till toppen