Över en miljon ton livsmedel slängs i Sverige

I Sverige kastar vi över en miljon ton livsmedelsavfall årligen, motsvarande 106 kg per person. Det visar de senaste beräkningarna som IVL Svenska Miljöinstitutet, SLU och SCB har gjort på uppdrag av Naturvårdsverket. Hushållen står för de allra största mängderna. Trenden pekar dock på att allt mindre mat slängs i hushållen.

– Trenden de senaste åren är att mängderna livsmedelsavfall minskar, både per person och totalt. Det ser alltså ut som att hushållen blir bättre på att tillaga och äta mat utan att skapa matsvinn. Dock är de beräknade mängderna för just 2020 något underskattade då många jobbade hemma under pandemin, vilket har varit svårt att ta hänsyn till i beräkningarna, säger Johan Hultén, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet som också arbetar inom Samarbete för minskat matsvinn.

Drygt två tredjedelar av livsmedelsavfallet i Sverige kommer från hushållen. 2020 uppkom 635 000 ton livsmedelsavfall där. I det inkluderas inte de 190 000 ton mat och dryck som hälls ut i avloppet.

– Det finns flera anledningar till att det blir så mycket livsmedelsavfall i hushållen. Det kan vara rester av måltider, halvfulla förpackningar som blivit över vid matlagning och matvaror som blivit gamla. Detta är exempel på onödigt livsmedelsavfall, eller matsvinn, eftersom de hade kunnat ätas om maten hade tagits omhand bättre, säger Johan Hultén.

Större delen av hushållens livsmedelsavfall är dock oundvikligt, som skal, ben, kaffesump och liknande.

– Oundvikligt livsmedelsavfall behöver inte vara ett problem i sig, den som äter mycket färska frukter och grönsaker kommer att slänga mycket skal och blast.

De flesta har möjlighet att sortera ut sitt matavfall

87 procent av kommunerna erbjöd under året tjänsten att samla in matavfall separat och regeringen har beslutat att alla kommuner måste ha detta på plats 2024.

Det nationella målet om att 40 procent av matavfallet ska gå till rötning nåddes precis 2020, dock inte målet om 50 procent insamling till rötning eller kompostering. Att nå målet 75 procents rötning till 2023 kommer att kräva nya åtgärder.

– Det här är en stor omställning av kommunernas avfallshantering som skett det senaste decenniet. Och en stor insats av de miljoner svenskar som lagt till sortering av matavfall som en rutin i vardagen, säger Johan Hultén.

Siffrorna kommer från rapporten Livsmedelsavfall i Sverige 2020 som är framtagen IVL, SLU och SCB genom konsortiet SMED, Svenska Miljöemissionsdata, på uppdrag av Naturvårdsverket. Undersökningen tar upp livsmedelsavfall från hushåll, offentliga måltider, restauranger, livsmedelsbutiker, livsmedelsindustrin samt jordbruk och fiske.

Ladda ner rapporten här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.