Digital miljöinformation i byggprocessen

En obruten kedja av miljöinformation i byggprocessens värdekedja kan möjliggöras av ökad digitalisering. Vid genomgång av byggmaterialtillverkarnas och byggindustrins hantering av miljöinformation har projektet identifierat en process som är analog till sin utgångspunkt och ofta även i praktiken. Samtidigt anser respondenterna att den egna digitala mognadsgraden är hög. När det gäller överföringen av miljöinformationen väntar många aktörer istället på att någon annan ska ta ett första steg som man sedan kan följa. Vi ser att nya incitament kan uppstå om branschen lyckas utveckla nya affärsmodeller som tar stöd i det obrutna flödet av digital miljöinformation t.ex. genom att införa tjänster som värderar och aggregerar den digitala informationen utifrån olika användares behov.

Sammanfattning

En obruten kedja av miljöinformation i byggprocessens värdekedja kan möjliggöras av ökad digitalisering. För byggprocessens aktörer kan detta innebära både nya kostnadseffektiva affärsmodeller för att dela miljöinformation med varandra och en ökad kvalité i informationen genom bättre spårbarhet mellan produkter och bedömningar av deras miljöprestanda. För att effektivt och säkert sprida och hantera miljöinformation inom byggsektorn har detta projekt undersökt bland annat acceptans, ansvar, ägande, sekretess och tillgängliggörande av digital miljöinformation. Vi har också försökt konkretisera hur incitamenten skulle kunna utformas för att öka takten för digitalisering av miljöinformation. Som fallstudie har vi använt den digitala miljövarudeklarationen eBVD.

Vid genomgång av byggmaterialtillverkarnas och byggindustrins hantering av miljöinformation har projektet identifierat en process som är analog till sin utgångspunkt och ofta även i praktiken. Det handlar dels om hur dokument normalt upprättats, dels om attityderna till hur information ska flöda igenom processen. Samtidigt anser respondenterna att den egna digitala mognadsgraden är hög. När det gäller överföringen av miljöinformationen väntar många aktörer istället på att någon annan ska ta ett första steg som man sedan kan följa. Många byggprojekt genomgår i dag miljöcertifieringar av den färdiga byggnaden, vilket kan kräva skriftliga intyg från materialtillverkare eller projektörer. Detta gör att man tvingas in i ett analogt arbetssätt som motverkar strävan mot digitalisering. För att inte miljökrav ska hindra digitaliseringen är det därför viktigt att kraven kan mötas genom gemensamt överenskomna digitala format och standarder istället för analoga intyg.

Ett återkommande svar från respondenterna är att det behövs en heltäckande digital benämning av arbetsmoment och produkter i byggprocessen för att öka digitaliseringen. Utan t.ex. gemensamma artikel-id för produkter och gemensmamma standarder för informationsöverföring blir det svårt att sammanställa heltäckande miljöinformation. Miljöområdet kan inte skapa ett eget sådant system med digitala överföringar för alla produkter. Eftersom nästan samtliga bolag i byggprocessen först och främst vill sälja enheter, bygga och förvalta fastigheter är det utifrån den verksamheten som en digital förändring måste komma. Annars blir den digitala miljöinformationen bara en påbyggnad som inte används optimalt.

Även om många respondenter pratar om digitaliseringens effektivitetsvinster tycks de inte vara tillräckligt tydliga i ett kortare tidsperspektiv för att driva på processen. Vi har identifierat vilka värden som kan uppnås (effektivare överföring, administration, bedömning osv) men det saknas fortfarande kvantitativa beräkningar av dessa värden och vi har inte lyckats identifiera någon enskild aktör som vill/kan finansiera en sådan förändring. Därmed går det att sluta sig till att incitamenten finns, men att de inte är tillräckligt tydliga för att ha bärkraft. Vi tror dock att tydligare ekonomiska beräkningar av vinster i resurser och tid skulle kunna göra effektiviseringsincitamenten mer bärkraftiga. Vi ser även att nya incitament kan uppstå om branschen lyckas utveckla nya affärsmodeller som tar stöd i det obrutna flödet av digital miljöinformation t.ex. genom att införa tjänster som värderar och aggregerar den digitala informationen utifrån olika användares behov.

Projektets viktigaste slutsatser kring incitament och affärsmodeller för digital miljöinformation kan sammanfattas i:

• Hög upplevd egen digital mognadsgrad men låg digital samverkan.

• För att inte miljökrav ska utgöra hinder för digitalisering är det viktigt att kraven kan mötas genom gemensamt överenskomna digitala format och standarder.

• För att ta nästa steg behövs en gemensam digital återgivning av verkligheten med bland annat gemensamma digitala identiteter för produkter.

• Incitamentsstrukturen för digitalisering av miljöinformation måste följa digitalisering av byggprocessen i stort.

• För att utveckla nya incitament för ökad digitalisering behövs tjänster som hjälper till att värdera och aggregera den digitala informationen i syfte att skapa nytta och nya tillämpningar av miljöinformationen.

Prenumerera på våra nyhetsbrev