Krondroppsnätet i norra Sverige - övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön

På uppdrag av Länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län samt Boliden Mineral AB redovisas resultaten från 2015/16 års mätningar inom Krondroppsnätet, tillsammans med tidigare års resultat, i en för norra Sverige sammanhållen regional rapport. I rapporten redovisas även andra relaterade projekt samt aktuella händelser från 2016, som är relevanta ur Krondroppsnätets synvikel. Dessutom beskrivs kortfattat några projekt, med anknytning till Krondroppsnätet, som är på gång under 2017.

Sammanfattning

I denna andra omgång av årsrapporter inom Krondroppsnätets Program 2015-2020 fokuserar vi på en analys av hur atmosfäriskt nedfall, och effekterna på markvattenkemi, av försurande och övergödande ämnen, har förändrats under de senaste 19 åren. Vi redovisar denna analys såväl nationellt som för norra Sverige separat. Vi visar även resultaten för samtliga mätstationer i norra Sverige var för sig.

De europeiska utsläppen till luft av svavel har minskat med nästan 90 procent mellan 1990 och 2014. Motsvarande minskning för kväveoxider är drygt 50 procent. Sverige har minskat sina utsläpp i ungefär samma omfattning. Mer problematiskt är det med ammoniak, där Europas utsläpp endast minskat 24 procent och Sveriges utsläpp knappt förändrats alls. Lufthalterna av svavel- och kväveoxider på olika platser i Sverige har generellt minskat i samma utsträckning som rapporterade utsläpps-minskningar, vilket utgör en värdefull bekräftelse av metodiken för svensk och europeisk utsläppsrapportering.

De minskade svavelutsläppen i Europa har kraftigt reducerat svavelnedfallet i Sverige sedan slutet av 1980-talet. I de högst belastade delarna av norra Sverige (Dalarnas, Västernorrlands, Västerbottens, Jämtlands och Norrbottens län), längs Norrlandskusten, har nedfallet minskat från omkring 6 till mellan 0,5 och 2 kg per hektar och år. Under det hydrologiska året 2015/16 uppmättes det hittills lägsta svavelnedfallet på samtliga mätplatser i norra Sverige. Endast på en plats översteg nedfallet 1 kg svavel per hektar. Effekterna av det minskade svavelnedfallet syns även tydligt i minskade svavelhalter i markvattnet på 50 cm markdjup vid flertalet platser i Sverige, även om svavelprocesser i marken gör att minskningen ofta inte är lika kraftig som nedfallsminskningen.

Markvattnet är dock fortfarande försurat på många platser i landet, framför allt i stora delar av södra Sverige. Den syraneutraliserande förmågan, ANC, har varit positiv på alla elva mätplatser i norra Sverige under den senaste treårsperioden och pH har varit över 5,5, vilket innebär låg surhet, på nio av de elva mätplatserna. På en plats i Jämtland har pH varit under 4,4, vilket innebär hög surhet. Det beror dock på att skogen gödslades 2012, vilket ledde till ett kraftigt minskat pH. Endast vid två av mätplatserna har pH ökat signifikant de senaste två decennierna. Färre signifikanta minskningar i tidstrender i norra Sverige jämfört med övriga Sverige kan förklaras av att markerna i norra Sverige inte drabbats av försurning i samma utsträckning som längre söderut.

Det samlade nedfallet av oorganiskt kväve (nitrat + ammonium), uppmätt som våtdeposition på öppet fält, har under perioden mellan 1996/97 och 2015/16 minskat statistiskt säkerställt vid 7 av 24 platser i Sverige. Av de 8 mätplatserna i norra Sverige minskade våtdepositionen av kväve vid två mätplatser under denna period. Beräknat totalt nedfall av oorganiskt kväve, (torr- + våtdeposition), överskred den kritiska belastningsgränsen för barrskog, 5 kg N/ha/år, endast i de södra delarna av Dalarnas län under 2015/16. Överskridanden kan leda till påverkan på markvegetationen i skogsekosystemen, samt risk för läckage av nitrat till yt- och grundvatten. Det beräknade totala kvävenedfallet minskade i en gradient från sydvästra delarna av Dalarna mot nordväst, med det lägsta kvävenedfallet på under 1 kg N/ha och år i Norrbottens västra delar under 2015/16.

Nitrat förekommer sällan i markvattnet i ostörda skogsekosystem, förutom i de sydvästligaste delarna av Sverige. Mätningar inom Krondroppsnätet har dock visat att halterna av nitrat kan öka kraftigt i markvattnet redan efter relativt begränsade stormskador, framförallt i de mest kvävebelastade delarna av landet. I norra Sverige har inga av de aktiva ytorna haft påtagligt förhöjda halter av nitrat i markvattnet.

This report is only available in Swedish.

Prenumerera på våra nyhetsbrev