Samhällsekonomisk konsekvensanalys för Sverige av ett reviderat Göteborgsprotokoll till år 2020

IVL Svenska Miljöinstitutet AB har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en samhällsekonomisk konsekvensanalys som syftar till att belysa effekter på svensk ekonomi av de scenarier som tagits fram till förhandlingarna inom FN:s Luftvårdskonvention (CLRTAP) angående en revision av Göteborgsprotokollet. Scenarierna analyserades i flera moment med olika fokus. Enkelt beskrivet analyserades: vilka tekniska åtgärder som inkluderades i scenarierna; hur åtgärdskostnader fördelades mellan sektorer; hur stor den monetariserade hälsonyttan skulle bli i scenarierna. Dessutom analyseras eventuell påverkan på Svenska sektorers internationella konkurrenskraft. Jämförelsen mellan de två huvudscenarier som analyserats, BL-scenariot och MID-scenariot, visade att de Europeiska utsläppsnivåerna i MID scenariot skulle innebära bland annat 300 färre antal luftföroreningsrelaterade dödsfall i Sverige år 2020. Detta och andra hälsoeffekter skulle innebära en årlig monetär samhällsnytta motsvarande ca 249 miljoner €2005. När dessa kostnader jämförs med skillnaden i åtgärdskostnad mellan BL- och MID-scenariot, 14 miljoner €2005 årligen, så ges en nettonytta på 235 miljoner €2005 per år för Sverige, och en nyttokostnadskvot på 18. De åtgärder som specificeras i MID-scenariot är endast riktade mot stationära källor och i stort sett endast utsläppsrening (viss förbränningsmodifikation tas hänsyn till). Det finns även andra åtgärder tillgängliga år 2020 som skulle kunna vara mer kostnadseffektiva än de åtgärder som ligger till grund för MID-scenariot, till exempel inom vägtransporter. Då de exportinriktade sektorerna i Sverige främst exporterar till andra CLRTAP-länder, bedömde vi att den internationella konkurrenskraften inte borde påverkas nämnvärt.    Denna rapport är en reviderad version av en rapport som ursprungligen skrevs under hösten 2011, och i rapporten betraktas därför hösten 2011 som nutid.

Prenumerera på våra nyhetsbrev