Tillståndet i skogsmiljön i Stockholms län

I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Stockholms län från perioden oktober 2012 till september 2013, vilka relateras till tidigare års mätningar. Vidare redovisas andra aktiviteter med anknytning till Krondroppsnätet. De senaste modellberäkningarna visar att cirka 2 procent av länets sjöar kan anses vara försurade 2010, på grund av mänsklig verksamhet. Mätningar inom länet visar att det atmosfäriska nedfallet av svavel under de senaste drygt 20 åren har minskat i takt med Sveriges och Europas rapporterade utsläpps­minskningar. De senaste åren har svavelnedfallet i länet varit lågt, och en bidragande orsak skulle kunna vara minskningen av svavelhalterna i fartygsbränsle runt 2006-2007. Försurningen orsakas inte bara av försurande nedfall utan även av kväve­­nedfall samt skogsbruk. Svavelnedfall har en direkt försurande effekt, medan kvävenedfall försurar först när skogsekosystemets förmåga att ta upp kväve överskrids, och det börjar läcka. Skogsbruket försurar genom bortförsel av buffrings­kapacitet vid skörd. Provtagning och analys av markvattnet tyder på att försurningsstatusen för skogsmarken i länet är god. Även utsläppen av oxiderat och reducerat kväve uppges ha minskat avsevärt under de senaste 20 åren. Nedfallet av kväve med nederbörden visar dock inga tecken på att ha minskat i samma storleks­ordning under motsvarande period. Dock visar mätningarna av kvävenedfall på öppet fält i länet att kväve­belastningen i länet varit förhållandevis låg under de senaste åren. Kväve­ned­fallet innebär en upp­lagring av kväve i skogs­marken. I slutändan kan detta medföra att nitratkväve läcker ut till grundvatten och ytvatten. Mark­­vatten­­mätningarna i länet visar att förhöjda halter av nitrat stundtals förekommer i länet vid ytorna med växande skog. Ett framtida högre kväveläckage från skogs­marken kan innebära negativa effekter både för över­gödning och för försurning. Aspekter kring skogsbrukets försurande inverkan, kvävegödsling av skogsmark, fördjupad utvärdering av miljömålet samt EU:s luftvårdspolitik diskuteras också i rapporten.

Prenumerera på våra nyhetsbrev