Tillståndet i skogsmiljön i Västra Götalands län - Resultat från Krondroppsnätet till och med 2016/17

Västra Götalands län har haft mätningar inom Krondroppsnätet under 31 år. I denna rapport redovisas resultaten från 2016/17 års mätningar, tillsammans med tidigare års resultat. Även resultat från samtliga mätlokaler som någon gång varit aktiva i länet redovisas.

Sammanfattning

Nedfallet av svavel- och kväveföreningar i Västra Götalands län har under decennier legat långt över vad skogsmarken samt sjöar och vattendrag tål. Det bedrivs därför en omfattande kalknings-verksamhet i länet. Kvarvarande försurningsproblematik beror på en kombination av ett historiskt högt svavelnedfall och en låg syraneutraliserande förmåga hos skogsmarken.

Nedfallet av svavel till skogen i länet låg i början av 1990-talet mellan 10 och 25 kg S per hektar och år, men har minskat i stort sett i takt med minskade utsläpp av svavel från Europa. Det hydro-logiska året 2016/17 låg svavelnedfallet mellan 0,2 och 2,0 kg S per hektar och år i länet.

Som ett resultat av det minskande svavelnedfallet har försurningstillståndet i skogsmarken förbättrats. Halterna av svavel i markvattnet har minskat vid alla nu aktiva mätplatser i Västra Götaland, och för pH har en ökning kunnat konstateras vid två av tre platser med tillräckligt långa tidsserier för en trendanalys. I början av 1990-talet saknades buffringskapacitet (syraneutraliserande förmåga, ANC) i markvattnet vid i stort sett alla mätplatser i länet, det vill säga ANC var negativt. Under 2000-talet har nu aktiva mätplatser närmat sig en positiv buffringskapacitet, med värden för ANC nära noll (se figur). Vid två av fyra platser har dock ANC de senaste åren återigen blivit negativ. För att sjöar och vattendrag i länet ska återhämta sig krävs att vattnet som passerat skogsmarken kan bidra med en betydande buffrande förmåga, det vill säga att ANC är klart positivt.

Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till länet under 2016/17 överskrider den kritiska nivån som antagits för att motverka förändringar av artsammansättningen hos markvegetationen, 5 kg kväve per hektar och år för barrskog, i hela länet. Motsvarande kritiska nivå för lövskog, 10 kg per hektar och år, överskrids i länets sydvästligaste delar under 2016/17. Om kvävenedfallet överstiger vad skogsekosystemet kan ta hand om finns det risk för att kväve läcker till bäckar och sjöar. Nitrat har i vissa fall uppträtt i förhöjda halter vid provytor med växande skog i länet. Vid en provyta i länet där granarna dött som ett resultat av ett angrepp av granbarkborre, uppträdde under flera år mycket höga halter av nitrat i markvattnet, vilket indikerar att kväveläckage kan uppstå vid störningar av skogsekosystemen i länet.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sidan senast ändrad: 2021-05-05

IVL Svenska Miljöinstitutet

Om oss

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende forskningsinstitut med Sveriges bredaste miljöprofil.

Tillsammans med näringsliv, myndigheter och forskningsvärlden driver vi på omställningen till det hållbara samhället – från vetenskap till verklighet.

Följ oss

Ikon med LikedIn
Ikon med twitter
Ikon med facebook

Karriär

© 2022 IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Om Cookies | Hantering av personuppgifter

Ikon med kryss
Till toppen