1. Startsida
  2. Press
  3. [2021-10-26] COP26: Världens blickar riktas mot Sverige och våra höga ambitioner
Analys och kommentarer | 2021-10-26
Kenneth Möllersten

COP26: Världens blickar riktas mot Sverige och våra höga ambitioner

För att begränsa den globala uppvärmningen till så långt under 2 grader som möjligt och sträva mot 1,5 grader krävs höjda ambitioner och omedelbara initiativ för att åstadkomma större utsläppsminskningar. Men nu kommer det en del positiva signaler från COP26-mötet, menar Kenneth Möllersten, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet och klimatförhandlingsexpert. Och Sverige kan få en viktig roll som förebild och vägvisare på den utmanande vägen mot netto-noll.

Enligt en analys som publicerades i maj så är världen, med ländernas klimatlöften till 2030, på mot en uppvärmning på 2,4 grader. Under COP26-mötet har en ny analys av Climate Resource Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. offentliggjorts. Den räknar in de senaste uppdateringarna som länderna har gjort av sina klimatlöften och indikerar istället en uppvärmning på 1,9 grader.

– Parisavtalet var en enorm framgång när det beslutades, det höjde ambitionsnivån i den internationella klimatpolitiken till en helt ny nivå jämfört med tidigare. Det vi ser nu är att den samlade ambitionsnivån i ländernas individuella nationella klimatplaner till 2030 och långsiktiga mål om nettonollutsläpp börjar närma sig Parisavtalets mål att begränsa temperaturhöjningen till väsentligt under 2 grader. Samtidigt är det viktigt att dessa förutsägelser är baserade på framtida nationella mål. Om man istället ser till redan införda styrmedel för minskade utsläpp är vi på väg mot en temperaturhöjning på mellan 2.7-3.1 grader. Det gäller nu att snabbt gå från ord till handling, säger Kenneth Möllersten.

I-länderna har ansvar att minska de egna utsläppen av växthusgaser drastiskt. Utsläppen är dock störst och ökar mest i medelinkomstländer och där görs nu stora infrastruktursatsningar. För att uppnå största möjliga effekt till 2030 behöver en ökad ansträngning i i-länderna därför kompletteras med snabba och effektiva åtgärder i medelinkomstländer, menar Kenneth Möllersten. Det handlar om att få utvecklingen att vända i dessa länder genom en kombination av egna ansträngningar och internationellt stöd från de rikare länderna.

Går det att få fram skärpta klimatlöften på ett rättvist sätt?

– Ambitionen att uppnå ytterligare utsläppsminskningar till 2030 bör ses mot principen om ”gemensamt men olikartat ansvar och förmåga” i FN:s klimatkonvention. På sikt behövs en konvergens mot lika per capita-utsläpp oavsett land och hänsyn måste tas till ett flertal faktorer, till exempel utsläpp per capita, ekonomisk välståndsnivå och historiskt utsläppsansvar. Det finns inget objektivt sätt att avgöra ett enskilt lands rättvisa andel av den globala bördan att minska växthusgasutsläppen. Enligt de modeller som har utvecklats för att kunna beräkna vad som vore en rättvis fördelning av ansvaret för nödvändiga utsläppsminskningar har högt utvecklade industriländer som Sverige ett ansvar att bidra till utsläppsminskningar som går utöver att reducera de egna utsläppen till noll. Det vill säga vi måste nå nettonegativa utsläpp territoriellt eller komma ner så nära noll vi kan och utöver detta bidra till utsläppsminskningar i andra länder som står inför större utmaningar än vad vi gör. Stöd kan ske i form av finansiella flöden, investeringar, kapacitetsuppbyggnad eller tekniköverföring.

Vilka frågor tror du kommer att vara i fokus på COP26?

– Frågan om en ökad ambitionsnivå i ländernas klimatplaner är självklart central. Från de första dagarna av klimatmötet har det kommit glädjande besked om nära 130 länder som lovar att stoppa avskogningen till 2030 och 100 länder, med EU och USA i spetsen, som gjort en gemensam utfästelse om att minska metanutsläppen med 30 procent till 2030. Bara minskningen av metanutsläpp skulle enskilt kunna begränsa temperaturhöjningen till 2050 med 0.2 grader.

En annan stor fråga kommer att vara att komma i mål med Parisavtalets artikel 6, som handlar om överföring av utsläppsminskningsenheter mellan länder och att länder kan tillgodoräkna sig resultatet av samarbetet för att uppnå sina nationella klimatplaner. Flera viktiga detaljer återstår att förhandla men får man till en effektiv utformning kan det bidra till en höjd ambitionsnivå och till mobilisering av ny finansiering. Viktigt dock är att säkerställa att den kollektiva ambitionsnivån inte urholkas vid överföring av utsläppsminskningsenheter.

Andra frågor som får mycket utrymme under mötet är klimatfinansiering och klimatanpassning – frågor som till stor del handlar om finansiellt stöd från rikare länder till utvecklingsländer. Det fattas fortfarande mycket innan de rika länderna har levt upp till det löfte som de en gång gjorde om finansiellt stöd på 100 miljarder dollar årligen. Det har redan märkts att detta är en av förhandlingarnas mer besvärliga frågor.

Hur kan Sverige påverka andra länders klimatambitioner?

– Sverige ligger längst fram i världen när det gäller att ta fram en konkret plan för hur nettonollutsläpp ska kunna uppnås och nettonegativa utsläpp därefter. Världens blickar riktas mot Sverige och våra höga ambitioner att få till de negativa utsläpp som måste till och som kräver ny teknik och nya styrmedel. Sverige kan få en väldigt viktig roll som förebild och vägvisare åt andra länder som ska ge sig ut på den utmanande vägen mot netto-noll.

Även om det ännu brister i länders klimatlöften till 2030 så har Parisavtalet blivit normbildande och över 130 länder har nu lagt fram nationella nettonollmål till omkring 2050 eller tidigare, liksom tusentals städer, regioner, företag och finansiella institutioner. Om man ser till länders långsiktiga nettonollmål så innebär de en kollektiv ambitionsnivå som motsvarar cirka 2 graders temperaturhöjning. Men ingen vet egentligen hur man gör, ingen har gjort detta förut. Det kommer att krävas stora teknikgenombrott och samhällstransformationer. Kina har sedan tidigare funnits med bland länderna som lagt fram nettonollmål. Indien har dock saknats bland dessa länder men under måndagen meddelade landets premiärminister att landet ämnar nå nettonoll till 2070. Detta är väl sent men likväl ett steg i rätt riktning!

Vid frågor, kontakta:
Kenneth Möllersten, kenneth.mollersten@ivl.se, tel. 010-788 68 79

Prenumerera på våra nyhetsbrev