1. Startsida
  2. Press
  3. [2010-03-18] Långsam återhämtning efter försurande svavel- och kvävenedfall
Nyhet | 2010-03-18

Långsam återhämtning efter försurande svavel- och kvävenedfall

Nedfallet av svavel till den svenska skogen har minskat sedan början av 90-talet i en takt som följer minskningen av de samlade svavelutsläppen i Europa. Men återhämtningen i mark och vatten går trögt. Trots att utsläppen av kväve från Europa har minskat 20-40 procent under motsvarande tid syns inga tecken på ett minskande nedfall över Sverige.

Det visar siffror från den trendrapport som Krondroppsnätet, ett IVL-lett miljöövervakningsprojekt finansierat av Luftvårdsförbund, Länsstyrelser och Naturvårdsverket, presenterade i februari. De täta och långa mätserier som Krondroppsnätet vilar på är unikt för Europa, luftföroreningarnas effekter på bland annat försurning och övergödning har analyserats sedan 1985.

Försurningen har hittills inte visat någon direkt negativ inverkan på skogen, det är avrinningen till vattendragen som är det största problemet, säger Gunilla Pihl Karlsson som leder Krondroppsnätet.

– Vattenlivet i sjöar har påverkats starkt, fisken har minskat eller försvunnit helt, framförallt i mindre vattendrag.

Rapporten visar att markvattnet är mest försurat i sydvästra Sverige, som är den del av landet som tagit emot mest försurande nedfall. Trots att utsläppen från trafik och industri alltså minskar i Europa ligger kvävenedfallet över Sverige kvar på samma höga nivåer som förr. Mycket talar för att det beror på ökande nederbörd i stora delar av Sverige.

Enligt uppgifter från SMHI ökade nederbörden med 5-10 procent under motsvarande mätperiod. I klimatförändringarnas spår kommer det troligtvis att regna än mer framöver, vilket betyder mer kvävenedfall.

Ett allt mer intensivt skogsbruk hotar också att försämra återhämtningen. Försurningen har till exempel ökat kraftigt på flera av de ytor som skadades av stormen Gudrun. De svenska jordarna tycks också känsligare för försurning än de längre söderut.

– Det finns en tröghet i systemet som vi inte vet så mycket om. Marken verkar ha ett minne. Det är bra att utsläppen minskar i Europa men med tanke på den långsamma återhämtningen måste vi tänka mer i kretslopp och se till att den näring som försvinner i samband med avverkning återförs i marken, säger Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet.

Ladda ner  rapporten Krondroppsnätet – tidsutveckling för lufthalter, nedfall och markvattenkemi i relation till förändringar av Europas emissioner.

För mer information kontakta: 
Gunilla Pihl-Karlsson, gunilla.pihl.karlsson@ivl.se

Arkiv för nyheter och pressmeddelanden

Prenumerera på våra nyhetsbrev