nyhet | 2020-12-11
Parisavtalet klubbas på COP21

Fem år sedan Parisavtalet klubbades – nu skärps åtagandena

Den 12 december i år har det gått fem år sedan världens länder enades om ett nytt klimatavtal, det så kallade Parisavtalet. Åtagandena som länderna gör ska skärpas successivt och stämmas av globalt var femte år. Åsa Romson, som idag är forskare och projektledare på IVL, deltog i sin roll som miljö- och klimatminister i förhandlingarna 2015.

Åsa Romson vid klimatförhandlingarna i Paris.

Åsa Romson vid COP 21.

Hur det var den där dagen för fem år sedan?

– Den dagen var klimatmötet redan på övertid, det hade varit intensiva förhandlingar i över två veckor. Alla vi ministrar hade tillsammans med våra chefsförhandlare suttit ganska länge i den största förhandlingssalen och väntat på att de mest motsträviga länderna skulle ge med sig. När så ordföranden, den franska utrikesministern, till slut talade från podiet och förklarade att texten var antagen blev det väldigt känslomässigt. Jag minns hur den engelska översättaren vi lyssnade till grät en lång stund under talen som följde och att vi ministrar gratulerade och kramade om varandra över bordsraderna. Alla var väldigt lättade och glada att mötet hade lyckats nå ett globalt avtal om klimatfrågan. När CNN berättade om beslutet den kvällen hade de nyhetsrubriken ’this is the end of fossil fuel’ vilket jag tycker var en bra tolkning.

Vilken betydelse har Parisavtalet haft hittills?

– Parisavtalet har haft en enorm betydelse för att sätta en global norm för alla aktörer, inte bara staterna. Avtalet har också skapat en ram för den fortsatta internationella dialogen där varje land måste ta ansvar för omställningen och hela tiden minska sina utsläpp, samtidigt som fattigare länder får stöd. En så global miljöfråga måste ha en fungerande global dialog så den processen är viktig.

Vad betyder det att USA nu återansluter sig till avtalet?

– Väldigt mycket! Även om alla andra länder under tiden med Trump visat att Parisavtalet är robust går det inte att blunda för att avtalet försvagas när ett land som både har stora utsläpp och vars samhälle för många är en förebild ställer sig utanför. Med USA med i Parisavtalet blir det betydligt svårare för andra länder som har stora utsläpp att sinka den omställning i energi- och transportsystem som krävs. Det är också moraliskt viktigt gentemot de fattiga länder som drabbas hårdast, att alla länder som bidragit till utsläppen är med i Parisavtalet.

Hur kommer Parisavtalet inskärpas för kommande femårsperiod?

– Parisavtalet utgör en ram som pekar ut det gemensamma målet. Avtalet säger att alla länder måste skärpa sina klimatpolitiska målsättningar men de ska också visa att åtgärder genomförs som minskar utsläppen och stödjer anpassning. En stor fråga kommer vara hur samhällen jobbar med att socialt hålla ihop och skapa utveckling för de som idag är beroende av den fossila industrin, från europeiska kolgruvearbetare till bensinförsäljare på afrikanska landsbygden.

Hur kommer vi märka det i Sverige samt i EU?

– Det kommer märkas bland annat genom EU:s lagstiftning om mer förnybar energi och utsläppskrav på bilproducenterna. Förhoppningsvis kommer vi också se en ökad efterfrågan på klimatsmarta lösningar i EU och omvärlden. Där kan svenska aktörer idag hålla sig väl framme. Men för att kunna fortsätta bidra i omställningen behöver vi i Sverige också öka takten på utsläppsminskningar här hemma.

För mer information, kontakta:
Åsa Romson, asa.romson@ivl.se, tel. 010-788 66 75