1. Startsida
  2. Press
  3. [2020-06-12] Elektrifieringen av transporter alstrar mer miljöforskning
Reportage | 2020-06-12
Personer framför bil

Elektrifieringen av transporter alstrar mer miljöforskning

Elbilsmarknaden accelererar. Om tio år uppskattas fyra miljoner elbilar rulla bara i Norden. På IVL pågår nu ett intensivt arbete med att möta det forskningsbehov som elbilsboomen ger upphov till.

– Vi befinner oss i en global rörelse mot elektrifiering av stora delar av både transportsektorn och industrin. Det är ett systemskifte och det för med sig frågor och problem som vi behöver lösa väldigt snart, säger Lisbeth Dahllöf, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Gruvbrytningen av metaller, återvinning av uttjänta batterier och energiåtgång för tillverkning av battericeller – utmaningarna är flera och omfattar både miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Den enorma efterfrågan på batterier pressar industrin och ställer hållbarhetsaspekter på sin spets, i synnerhet på råvarusidan.

Skiftet till el i grunden positivt

Skiftet från fossilt till eldrivet är i grunden positiv för både klimat, närmiljö och människors hälsa i städer, det är de flesta forskare och experter eniga om. Men det betyder inte att man kan sopa faktiska miljökonsekvenser och utsläpp under mattan, menar Lisbeth Dahllöf, som för två år sedan gjorde en litteraturstudie tillsammans med kollegan Mia Romare om växthusgasutsläpp från produktionen av elbilsbatterier. En rapport som både överraskade och förargade och inte minst användes som slagträ i debatten om elbilar versus fossilbilar, nästan bara till fossilbilars fördel.

– Vissa elbilsentusiaster tyckte att vi krossade elbilen. Vi ser att diskussionen har blivit mer sansad nu och intresset för elbilar är ju högre än någonsin, säger Lisbeth Dahllöf.

Uppdaterad rapport om batteriers klimatpåverkan

I november 2019 levererade hon tillsammans med kollegan Erik Emilsson en uppdaterad rapport för Energimyndigheten som visar att utsläppen från tillverkningen av elbilsbatterier har blivit lägre. Pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster. Enligt den nya rapporten släpper tillverkningen av litiumjonbatterier i snitt ut mellan 61–106 kilo koldioxidekvivalenter per producerad kilowattimme batterikapacitet. Om data som är mindre transparenta tas med i beräkningarna blir det övre värdet 146 kilo koldioxidekvivalenter per producerad kilowattimme. I rapporten från 2017 låg genomsnittet på 135-185 kilo koldioxidekvivalenter per kilowattimme batterikapacitet när återvinningssteget räknats bort.

Att utsläppen är lägre nu beror framförallt på att batterifabrikerna har blivit större och kör full produktion, vilket gör att de blir mer effektiva per producerad enhet. I beräkningarna ingår också möjligheten att använda el som är i det närmaste fossilfri i flera av produktionsstegen. I dag drivs många batterifabriker med fossil el. För att komma ner under 60 kilo koldioxidekvivalenter måste även utsläppen från brytning och upparbetning av råvarorna minska och andelen återvunna material öka.

Återvinning av batterier

– Metallfrågan är svår. Det handlar om ändliga resurser och gruvdriften i sig utgör ofta en stor social och miljömässig belastning. Vi behöver få bättre spårbarhet för att kunna säkerställa en hållbar produktion i hela kedjan, säger Erik Emilsson.

Att återvinna metallerna ur batterierna när de är uttjänta är viktigt för att minska behovet av jungfruliga råvaror. Återvinning av kobolt, nickel och koppar har idag relativt hög effektivitet förutsatt att batterierna hamnar rätt i återvinningssystemet. Litium däremot återvinns inte i stor skala på grund dess låga råvarupris, höga återvinningskostnader och låga volymer inkommande batterier.

På uppdrag av Nordiska ministerrådet undersökte IVL i fjol vad som händer med batterierna när de är uttjänta och vilka mängder som är att vänta framöver. Den stora vågen med uttjänta batterier börjar 2030, visar studien.

– Då gäller det att vi har en väl fungerande återvinning på plats, för alla batterikemier. Så är det inte i nuläget. Jag hoppas att det kommer vara helt naturligt med effektiv återvinning vid det laget, säger Lisbeth Dahllöf.


Prenumerera på våra nyhetsbrev