Krav på upphandling i ett livscykelperspektiv

Den nationella upphandlingsstrategin tydliggör behovet av att inkludera ett livscykelperspektiv. Det påpekar att bristande helhetsperspektiv i upphandlingen kan påverka kostnader och värden för verksamheter samt för produkter som berörs av upphandlingen, men som inte utvärderas inom ramen för den. Här förklaras innebörden av ett livscykelperspektiv och varför det är av stor vikt att beakta detta vid offentlig upphandling.

Behovet av att utgå ifrån ett livscykelperspektiv i all offentlig upphandling betonas i den Nationella Upphandlingsstrategin på följande sätt:

Bristande helhetsperspektiv i upphandling kan innebära att kostnader och värden för andra verksamheter som berörs av upphandlingen inte tas med i kalkylen och inte heller kostnadsskillnader som uppstår under produkters livscykel. Det kan leda till oönskade ”övervältringseffekter” och till en suboptimering av resurser totalt sett. Det är därför viktigt att beakta livscykelperspektivet i inköpsarbetet.

Genom detta krav på att tillämpa ett livscykelperspektiv klargörs att alla faser i en produkts livscykel ska ingå i kalkylen – från råvaruutvinning till slutlig avfallshantering. Detta är en förutsättning för att kunna jämföra olika produkters klimatpåverkan som anbudsgivare lämnar in. Ett livscykelperspektiv innebär således inte att man kan välja ut en viss del i en produkts livscykel som exempelvis utsläpp från fabriksanläggningar eller under själva användningen av produkten.

Att erbjuda upphandlingskriterier med ett livscykelperspektiv

Kriterieklivets syfte är att erbjuda upphandlingskriterier med ett livscykelperspektiv, vilket resulterar i mätbar klimatpåverkan uttryckt i koldioxidekvivalenter (CO₂e). Att kunna presentera resultaten från offentlig upphandling i termer av kvantifierad klimatpåverkan är en förutsättning för att kunna visa hur den offentliga upphandlingen kan bidra till att nå våra internationella klimatåtaganden enligt Parisavtalet.

Utgångspunkterna för att beräkna produkters klimatpåverkan beskrivs i internationella standarder. De två viktigaste är de internationella standarderna för livscykelanalyser, LCA (ISO 14040/44) och miljövarudeklarationer, EPD (ISO 14025). För att kunna jämföra olika produkters klimatpåverkan krävs det att LCA-beräkningarna gjorts på samma sätt. Detta säkerställs genom hänvisning till produktspecifika regler (PCR), vilka närmare beskrivs på EPD Internationals hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

All upphandling befinner sig mitt i en produktlivscykel mellan uppströms- och nedströmsprocesser. Uppströmsprocesserna omfattar råvaruutvinning, förädling och raffinering samt tillverkning av produkter, medan nedströmsprocesserna beaktar produktanvändning, underhåll, återvinning och eventuell avfallshantering.

Kravformuleringar i ett upphandlingsdokument ger anbudsgivare information om vilka klimatprestanda som offererade produkter måste uppfylla och det är leverantörernas ansvar att se till att de offererade produkterna uppfyller dessa krav. Därutöver är det upphandlande myndigheters ansvar att vid avrop av produkter informera de som ska använda produkterna om hur:

• De ska användas
• Underhåll och att nödvändiga reparationer ska skötas
• Återbruk av produkter ska stödjas
• Se till att återvinning underlättas genom att tillhandahålla öppen insamlingssystem och säkerställa god avfallshantering