Internationell utblick

Ekodesigndirektivet innehåller två typer av krav: specifika krav och allmänna krav. Specifika krav anger exakta gränsvärden för t.ex. högsta tillåtna energiförbrukning eller minsta mängd återvunnet material som ska användas i produktionen.

Allmänna krav innebär att:

• produkten måste vara energieffektiv eller återvinningsbar
• information måste ske om hur produkten ska användas och underhållas för att minimera miljöpåverkan
• en livscykelanalys för produkten måste genomföras för att undersöka alternativa designlösningar och förbättringsmöjligheter.

Tillämpning av alltmer strikta minimikrav leder till att produkter som inte uppfyller bestämmelserna inte längre får säljas i EU-länderna. Ett exempel på detta är glödlampor som successivt nu fasas ut.

Eko-designdirektivet måste följa harmoniserade standarder och antas av de europeiska standardiseringsorganen Cenelec och CEN. Produkter som uppfyller dessa standarder antas också uppfylla kraven i de så kallade genomförandeåtgärderna som beslutas av varje medlemsland. Fler harmoniserade EU-standarder håller på att tas fram för att förtydliga ekodesignreglerna. I detta arbete ingår att bredda konceptet till nya produktgrupper utöver de som nu omfattas av direktivet.

För att nå en enhetlig implementering av CPR med dessa utgångspunkter har EU startat pilotprojekt för att inkludera EPD-resultat i harmoniserade produktstandarder.

Viktiga utgångspunkter är att bygg- och anläggningar utformas, byggs och rivs med beaktande av:

• återanvändning och återvinning av material eller delar av material efter rivning
• hållbarhet
• användning av miljömässigt jämförbara rå- och sekundära material i konstruktionsarbetet

One Planet Network

One Planet Network är en plattform för det globala målet Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion. Inom ramen för detta finns One Planet Network Sustainable Public Procurement (SPP) programme, som är ett frivilligt globalt partnerskap för olika samhällsaktörer. Medlemmarna ingår överenskommelser där man tillsammans arbetar systematiskt med målet att främja och påskynda implementeringen av hållbar offentlig upphandling på en global nivå.

Programmet lägger på sin webbsida upp de initiativ och projekt som genomförs av medlemmarna. Här kan mycket inspiration hämtas om cirkulär upphandling.

EU-kommissionens arbete med ”miljöavtryck” – PEF

EU-kommissionens tog 2013 ett initiativ för ökat utbud av miljöanpassade produkter inom ramen för sitt långsiktiga arbete med att etablera en gemensam marknad för gröna produkter (Single Market for Green Products) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Det innehöll riktade insatser för att nå målen i EU:s tillväxtstrategi för 2014 – 2020. Initiativet syftar till att bidra till ett ökat utbud av och efterfrågan på miljöanpassade produkter.

En central del i initiativet är att utveckla förslag på en gemensam metod för att beräkna produkters så kallade miljöavtryck Länk till annan webbplats., som fick benämningen Product Environmental Footprint, PEF. Metoden tar hänsyn till hela livscykeln, från uttag av råvaror, tillverkning och användning ända till produkten kasseras.

Metoden bygger på internationella standarder för livscykelanalys (LCA) och miljödeklarationer (EPD), ISO 14040/44 och ISO 14025. Den bygger också på EU-kommissionens handbok för livscykelanalys, the International Reference Life Cycle Data System (ILCD), som är en form av uppslagsverk för LCA-experter. EU-kommissionen har för avsikt att använda PEF för policyfrågor inom miljöområdet och eventuellt regelstyrning såsom lagstiftning inom området. Detta har medfört att PEF-arbetet har fått ett stort internationellt intresse och vissa länder utanför Europa har deltagit i det operativa arbetet.

Mellan 2013 och 2017 genomförde EU-kommissionen pilotstudier för att utveckla förslag till gemensamma regler för att beräkna miljöavtryck, PEFCR (Product Environmental Category Rules). Pilotstudierna genomfördes i samarbete med medlemsstater, branschorganisationer, livscykelanalysexperter och andra berörda aktörer. Pilotstudierna är nu avslutade och PEFCR har godkänts för ett drygt 20-tal produktkategorier. Nu pågår ett arbete i en övergångsfas för att utvärdera de praktiska erfarenheterna av det genomförda arbetet. Syftet är att ta ställning till om metodiken har den ”robusthet” som krävs för att EU-kommissionens ska övertygas om att PEF ska kunna användas i framtida policys, lagstiftning och övriga regelverk. EU-kommissionen har nyligen startat upp arbeten med att utarbeta PEFCR för nya produktkategorier.

Ett viktigt syfte med EU:s PEF-arbete är att utveckla metoder för att tolka och uttala sig om storleksordningar av EPD-information i första hand genom att ta fram ”bench-marks” i form av fördelningskurvor över produkters miljöprestanda och enkla grafiska illustrationer för kommunikation till konsumenter. Ett annat, kanske ännu viktigare användningsområde för den information som PEF-arbetet kan leda till, är att använda informationen för att utarbeta LCA-baserade upphandlingskrav för ett antal befintliga och nya produktgrupper inom ramen för EU GPP Toolkit Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

ECO Platform – nätverk för kvalitetssäkring och verifiering av EPD inom byggsektorn

ECO Platform är en frivillig organisation som bildades av ett antal EPD programoperatörer i Europa 2012 Länk till annan webbplats.. Det övergripande syftet med ECO Platform är att verka för en harmonisering och gemensam tillämpning av internationella organisationer inom bygg- och konstruktionssektorn främst avseende den europeiska standarden EN 15804. Sammanlagt har idag ECO Platform 35 medlemmar. De innefattar EPD programopratörer, Green Building Councils (GBC), branschorganisationer, forskningsinstitut och LCA-konsulter. Drivkrafterna för ECO Platform är att stödja oberoende, trovärdig, konsistent och vetenskaplig väl underbyggd information om EPD:er i bygg- och konstruktionssektorn.

Det har skett en stor ökning av registrerade EPD:er inom ramen för arbetet bland medlemmarna i ECO Platform. Det finns nu drygt 6 000 EPD:er registrerade runt om i världen. Varje EPD programoperatör genomgår en granskning (audit) innan de väljs in i ECO Platform. En sådan granskning genomförs sedan igen vart femte år. ECO Platform har utarbetat flera dokument och vägledningar för en gemensam tillämpning av EN 15804 och en Guideline for verification and quality assurance of LCA-data. De företag som uppfyller ECO Platforms bestämmelser och som fått sin EPD registrerad hos en programoperatör som är medlem i ECO Platforms arbete kan få använda ECO Platforms logotyp på sin EPD. De kallas då ECO EPDs.

Ökat behov och tillgång LCA-databaser

Det finns ett allt större behov av lättillgänglig och användaranpassad miljöinformation som baseras på ett livscykelperspektiv. Internationellt samordningsarbete för att utveckla en gemensam metodik för att täcka ett livscykelperspektiv har framförallt skett genom standardiseringsarbete av livscykelanalyser. Ett flertal internationella standarder har sedan dess tagits fram och bildat grunden för utarbetande av olika former av LCI-databaser runt om i världen såsom GABI, Ecoinvent och SimaPro.

För Sveriges del finns ett antal databaser uppbyggda för olika syften och tillämpningar. Några av dem är IVL:s ”Klimatkonto”, RISE ”Klimatkompassen” och Trafikverkets ”Klimatkalkyl”.

Ett globalt nätverk för LCA-databaser – GLAD

UNEP lanserade under våren 2018, i nära samarbete med EU-kommissionen, ett globalt databasnätverk kallat GLAD Länk till annan webbplats.(Global Network for Interoperable LCA Databases Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.) för allmän tillgång till relevanta och tillförlitliga LCA-data utvecklat i samverkan mellan olika länder och existerande databasleverantörer. Syftet är att erbjuda olika målgrupper tillgång till ett system baserat på existerande LCA-data på ett sätt som säkerställer ett användarvänligt gränssnitt för olika typer av marknadsmässiga applikationer. Nätverket är öppet, transparent och flexibelt för att kunna anpassas till nuvarande och kommande behov.

Hittills har ett flertal allmänna LCA-databaser anslutits som så kallade ”noder”. Allt fler sådana noder tillkommer framöver. Det har uttalats ett behov av fler nationella LCA-databaser som beskriver miljö- och klimatinformation utifrån aktuella LCA-data för att på ett rättvisande sätt beskriva olika länders viktiga exportprodukters miljöprestanda.

GLAD-arbetet administreras som en delaktivitet under UNEP:s Life Cycle Initiative Länk till annan webbplats.[1]. Vid en sökträff länkas man vidare till de speciella databasleverantörer (noder) som kan tillhandahålla efterfrågade LCA-data i ett ILCD-format. Till en början kommer GLAD att omfatta LCI-data (inventeringsuppgifter). Arbete pågår att också på sikt med att kunna erbjuda LCA-data och då i form av digitaliserad EPD-information.

Databaser för digitaliserad miljöinformation

Sveriges regering har pekat på att digitalisering spelar en viktig roll för att möta klimatutmaningen och de globala målen för hållbar utveckling. Fler organisationer uppmärksammar möjligheter att effektivt motverka klimatförändringar med nya verktyg som baseras på digitaliserad, och därmed mer lättillgänglig, miljöinformation om produkters miljöprestanda sett i ett livscykelperspektiv.

Regeringen gav 2012 Digitaliseringskommissionen i uppdrag att verka för att det it-politiska målet i den digitala agendan uppnås och att regeringens ambitioner inom området fullföljs. I Digitaliseringskommissionens slutrapport ”För digitalisering i tiden” framhålls den centrala roll som digitalisering kan spela för utveckling av nya verktyg som ger inblick i den totala miljöpåverkan som en produkt ger upphov till sett i ett livscykelperspektiv. Digitalisering har stora möjligheter att bidra till hållbar produktion och konsumtion, till exempel genom att underlätta spårbarhet av material som i sin tur förenklar återanvändning av material, genom att effektivisera transportflöden och minska resbehov etcetera.

Naturvårdsverket fick i uppdrag att som utvecklingsmyndighet 2016 – 2018 bidra till smartare miljöinformation. Uppdraget är en del i en större satsning från regeringen "Digitalt först" som syftar till att digitalisera den offentliga sektorn och därmed skapa en enklare, öppnare och effektivare offentlig förvaltning. Regeringen ser miljöinformation som en strategisk resurs i samhället för såväl företag som för individ och myndighet. Rollen innebar att Naturvårdsverket skulle leda arbetet med att förbättra tillgängligheten av miljöinformation genom att samverka kring befintlig information men även utveckla ny sådan. Syftet var att nå en ökad användning av miljöinformation, att bidra till att möta klimatutmaningen och att nå de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet.

Det pågår en hel del arbete med digitalisering av miljöinformation på det internationella planet. Ett resultat av det är ett bildande av en informell, internationell arbetsgrupp för etablering av en plattform för erfarenhetsutbyte och harmonisering av arbete med digitalisering av EPD-information kallad InData Länk till annan webbplats..

Information om InData-arbetet kommer framöver att finnas på en särskild webbsida Länk till annan webbplats. tillsammans med tillgång till olika dokument och specifikationer. Målsättningen på sikt är att skapa ett brett nätverk och tillhandahålla en gemensam mötesplats för digitaliserad information om produkters miljöprestanda.

Det internationella EPD® systemet var tidigt ute med att öppet lansera digitaliserade EPD-data Länk till annan webbplats. vilket också kommit att kallas ”maskinläsbar EPD-information”. Tillgång till denna typ av miljörelaterade produktdata möjliggör kommunikation om produkters miljöprestanda för många olika typer av marknadsmässiga applikationer som i ökad grad i många fall kräver digitaliserade underlag varav den offentliga upphandlingen är en av dem.

Några exempel där krav nu finns på att beakta ett livscykelperspektiv och där LCA-baserad information förekommer är:

• Den senaste versionen av den internationella standarden för miljöledningssystem (ISO 14001:2015 – Environmental Management System) med tre klara krav på information utifrån ett livscykelperspektiv (om miljöaspekter, miljömål och styrning av verksamheten inkluderande inköp och upphandling)
• EU:s nya direktiv om offentlig upphandling (Directive on Public Procurement, 2014/24/EU), där det nu framgår att upphandlingskriterier kan utgå från ett livscykelperspektiv såväl ur ett miljö- som ekonomiskt synsätt för att bland annat premiera anbud utifrån ”det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet” istället för att utgå från ”principen om lägsta pris”.

Internationella standarder för verifiering och kvalitetssäkring av LCA-data

I samband med utarbetande av internationella standarder och utveckling av olika kommersiella mjukvaror för LCA-data har mycket arbete fokuserats på verifiering och kvalitetssäkring av ingående data. Några centrala standarder är här:

• ISO 14025 – Miljödeklarationer, EPD
• ISO TS 14027 – PCR-utveckling
• ISO 14040/44 – LCA-metodik
• ISO 17029 – Bedömning av överensstämmelser – Generella principer och krav för validering och verifieringsorganisationer
• ISO 21930 – Miljöpåverkan av byggprodukter
• EN 15804 – Hållbarhet i byggnadsverk

Standarder kan tolkas olika. Därför är det viktigt att använda standarderna i gemensamt samarbete mellan till exempel programoperatörer för EPD. Det har skett inom ramen för ECO Platform Länk till annan webbplats. som är ett europeiskt nätverk mellan ett flertal EPD-programoperatörer med fokus på arbete i bygg- och konstruktionssektorn. ECO Platform har bland annat utarbetat en Guideline for verification and quality assurance of LCA-data som kan användas för allehanda syften där behov finns av kvalitetssäkring av underlagsdata.

Tolkning av LCA- och EPD-information

Bristen på trovärdiga sätt att tolka och jämföra LCA- och EPD-information har lett till en mindre användning av LCA-information än förväntat för olika marknadsmässiga tillämpningar. EU-kommissionen har därför, inom ramen för sitt PEF-arbete, tagit ett initiativ till att vidareutveckla LCA-metodik där ett viktigt mål är att utveckla nya metoder för att tolka och jämföra LCA- och EPD-information. Den ansats EU-kommissionen nu tagit för att utveckla system för tolkning och jämförelser av LCA- och EPD-information baseras i huvudsak på underlagsdata av branschgemensam karaktär. En inriktning är också att finns enkla bedömningssystem för utvärdering av produkters miljöprestanda.

Att fastställa så kallade ”bench-marks” kan utgå från fördelningskurvor över produkters miljöprestanda som en utgångspunkt för bedömning av olika produkters miljöprestanda. Ofta utgår man ifrån att sådana fördelningskurvor är normalfördelade. Det är viktigt att finna marknadsmässiga utgångspunkter för tolkningar och jämförelser av LCA-information i registrerade EPD:er. I ett projekt om en marknadsbaserad ansats för att tolka och jämföra LCA- och EPD-information genomfördes olika statistiska analyser på den databas som byggts upp inom det internationella EPD® systemet med primärt fokus på bygg- och livsmedelssektorn[1]. Syftet var att beskriva de fördelningskurvor som visar sig representativa för olika produktsegment och inom dessa för olika miljöeffektkategorier. Resultaten visade att det kanske snarare är ett undantag än en regel att fördelningskurvor över produkters miljöprestanda är normalfördelade. För såväl ett antal bygg- som livsmedelsprodukter synes fördelningskurvorna både vara positivt eller negativt fördelade.

För att ytterligare säkerställa betydelsen olika parametrars fördelningskurvor som underlag för att fastställa ”bench-marks” krävs mer forskningsinsatser. Detta omfattar till exempel att se över den uppdelning av produktgrupper och underproduktgrupper i ”hierarkier” (granularity of products) som ofta används baserat på olika universella klassificeringssystem av produkter. Det kan mycket väl inträffa att alternativa produktgruppsindelningar kan leda till andra fördelningskurvor.

Information om produkters klimatpåverkan

En alltmer vanligt förekommande publik information från LCA-studier är att beräkna en produkts klimatavtryck uttryckt i koldioxidekvivalenter (CO2-ekvivalenter). Det stora marknadsmässiga genomslaget av information om våra klimatproblem har till stor del sin förklaring i att det vetenskapliga underlaget för sådana beräkningar är relativt enkla att tillgodogöra sig, också för allehanda andra aktörer än LCA-experter. Här finns flera exempel under senare tid som gjorts tillgängliga via olika typer av media. Det finns några exempel på myndighetsinitiativ med förslag till att informera om produkters klimatavtryck. Ett av dessa utgör förslaget till ”Miljömärkning av drivmedel”, med utgångspunkten att hänvisa personer att tanka med det drivmedel som har den lägsta klimatpåverkan. Drivmedlet som har lägst klimatpåverkan är i många fall liktydigt med andelen förnybara bränslen i drivmedlet och att hänsyn också tas till på vilket sätt olika förnybara bränslen ursprungligen producerats och fortsatt förädlats.

Klimatpåverkan har visat sig vara ett bra, översiktligt och begripligt sätt att informera om miljöpåverkan av våra konsumtionsmönster. Som ett resultat av detta har enkla internetbaserade hjälpmedel utvecklats för att kunna beräkna klimatavtryck för enskilda personers olika levnadsvanor, transportslag, förpackningar med mera. Överlag finns en klar tendens till ökning av konsumentinriktad klimatinformation i många olika sammanhang, vilket säkert har sin förklaring i tillgängligheten av enkla metoder att beräkna produkters miljöprestanda uttryckt i CO2-ekvivalenter. Ofta presenteras resultaten på ett sätt som ger ett intryck av att det går att jämföra resultaten. Detta är naturligtvis möjligt förutsatt att man följer de internationella regler som finns för att man ska kunna jämföra olika produkters klimatavtryck.

Att kvantitativt beskriva produkters miljöprestanda i termer av CO2-ekvivalenter kommer förhoppningsvis också att bli alltmer användbart i upphandlingssammanhang. Arbete pågår här inom ett flertal produktgrupper framför allt inom bygg- och fastighetssektorn där EPD används som verifikat på en viss uppnådd klimatbesparing. Denna mer professionella form av kommunikation medger möjligheter till detaljerade presentationer till exempel i form av resultat från inventeringsarbete om material och energiflöden, men också om potentiella miljöproblem i termer av välbekanta miljöeffektkategorier.