Hudens exponering för allergiframkallande metaller vid 3D-printing och skärvätskebearbetning

Inom stål- och metalltillverkningsindustrin är det välkänt att personer som arbetar med skärvätskor kan utveckla flertalet allergier. Det är fram för allt funktionsförbättrande ämnen såsom biocider i vattenbaserade skärvätskor samt metaller från bearbetningen som utgör en stor allergirisk. En annan teknik som växer fort inom tillverkningsindustrin är additiv tillverkning med metallpulver (3D-printing) som ger stora tekniska möjligheter att tillverka specialkomponenter. Begränsade data har visat att det vid denna typ av tillverkning kan förekomma hudexponering av metallpulver.

Gemensamt för båda metoderna är att det saknas kunskap avseende hudens exponering för allergiframkallande metaller under arbetsprocesserna. I samtal med företag framkommer även att företagen upplever svårigheter att skydda arbetstagare vid arbetsmoment som innebär skärvätske- och metallexponering, trots att de följer för branschen framtagna checklistor. Ofta uppstår frågor kring vilken typ av skyddsutrustning som är bäst att använda för att skydda huden.

Förhindra att arbetstagare utvecklar handeksem

Syftet med detta projekt är att förhindra att arbetstagare utvecklar handeksem som kan leda till kort- och långvarig sjukskrivning till följd av metall- och skärvätskeexponering.

I projektet undersöks hudens exponering av skärvätska samt förekomst av självrapporterat handeksem genom enkätundersökning och arbetsplatsmätning. Utifrån resultaten kommer även nya arbetsrutiner, checklistor och hudvårdsprogram att utvecklas.

Enkätundersökningen planeras omfatta cirka 200 personer som arbetar med skärvätskor och 3D-printing. Vid arbetsplatsmätningen kommer exponeringsfaktorer att utredas, såsom användande av handskar, rutiner för handtvätt, koncentrationer av metaller på huden samt förekomst av partiklar på ytor och i luften.

Säkra arbetsrutiner som bygger på den senaste kunskapen

Projektets mål är att skapa säkra arbetsrutiner som bygger på den senaste kunskapen om hudens exponering och arbetsmoment som utförs. Detta kan komma att leda till anpassning av processer, varför ett nära samarbete med företagen behövs under hela projektets gång.

Projektet utförs i samarbete med olika stål- och metallbearbetande företag och branschorganisationer samt forskningskollegor från Karolinska Institutet och Örebro universitet.