Klimatpolitik för urbana hushåll – attityder och betydelse
En av utmaningarna med ökad urbanisering är byggandet av nya byggnader och renovering av befintliga, samtidigt som de miljömässiga och ekonomiska målen för energieffektivitet, minskade koldioxidutsläpp och förbättrad välfärd ska uppnås. I detta projekt ska vi undersöka beteendemässiga, ekonomiska och politiska krafter som visar på skillnader i energieffektivitet, efterfrågan på energi och CO2-utsläpp från hushåll i hela EU.
Inom projektet genomförs ett omfattande beteendeexperiment i tre svenska städer för att undersöka hur och varför urbana hushåll svarar olika på energirelaterade politiska åtgärder (skatter, subventioner, byggnormer, informationskampanjer). Resultaten från undersökningen kommer att införlivas i analysen.
Forskargruppen är tvärvetenskaplig inom områdena teknik och ekonomi, och förenar modelleringsverktyg från båda dessa discipliner. Jämförelsen av drivkrafter och effekter mellan olika länder och olika städer, i synnerhet när det gäller koldioxidskatten, är en av de mer innovativa aspekterna i projektet. En annan är att kombinera makroekonometriska modeller för analys av styrmedelseffekter med mikroekonometriska bottom-up-modellansatser för energisparåtgärder, och på så vis få en mer detaljerad kvantifiering av drivkrafter av energiefterfrågan i urbana hushåll och effekter av energirelaterade styrmedel.
Projektfakta
- Klimatpolitik för urbana hushåll – attityder och betydelse
- Budget: 7 920 604 SEK
- Samarbetspartners: Göteborgs Universitet, SMASH
- Period: 2017 - 2021