1. Startsida
  2. Vårt erbjudande
  3. Forskning
  4. Vatten
  5. Från strandskräp till mikroplast
strandkant med tång och skräp i fonden vatten, stugor och klippor.

Plastskräp flyter iland på stränder världen över och den svenska västkusten är ett av de värst drabbade områdena i Europa. Foto: Sanne Bergman

Från strandskräp till mikroplast

Forskningsprojektet Från strandskräp till mikroplast undersöker vad som händer med all plast som flyter iland på våra stränder. Den karga miljön på stränderna gynnar troligen relativt snabb nedbrytning och sönderfördelning av större plastskräp till mikroplast genom att de utsätts för UV-ljus, temperaturväxlingar och vågkrafter, även om de drivande krafterna kan variera stort mellan platser och årstider.

Syftet med detta forskningsprojekt är att förstå hur plastskräpet bryts ner till mikoplast på stränderna, var i miljön plastpartiklarna hamnar och hur skräpet påverkar djur som lever i strandzonen och grunda havsvikar. För att kunna svara på detta undersöks hur olika plastskräp som placerats ut på stränder bryts ner i fält över tid, men också förekomst av plast och mikroplast på nedskräpade stränder på svenska västkusten. I kontrollerade laboratorieexperiment simuleras hur olika vågkrafter, strömförhållanden och bottenmiljöer påverkar hur plastskräp bryts ner och sönderfaller, samt plastpartiklarnas transport ut från stränderna. Dessutom undersöks hur plastpartiklarna påverkas av inre processer då de passerar genom mag- och tarmkanalen hos olika ryggradslösa djur som lever i strandzonen. För att undersöka miljörisken med strandskräp mäts också urlakning av skadliga tillsatsämnen i plasterna, s.k. additiv, samt hur dessa ansamlas i djuren.

Bedöma skräpets betydelse som källa för mikroplast

Resultaten från projektet kommer att bidra till att bedöma strandskräpets betydelse som källa för mikroplast och vilken risk de utgör. Resultaten kan också användas för att förutsäga var i miljön mikroplasterna hamnar. Detta är kunskap som är viktig för att kunna fatta välgrundade beslut inom kustförvaltning, t.ex. angående strandstädningsinsatser.

Se filmen om skräp i havet och spökfiske ”Ett hav av skräp”. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Plastskräp flyter iland på stränder världen över och den svenska västkusten är ett av de värst drabbade områdena i Europa. På stränder råder ofta en mycket karg miljö, vilket gör att plastskräpet relativt snabbt bryts ner i allt mindre delar till mikroplaster, till följd av att de utsätts för krafter som UV-ljus, temperaturväxlingar och krafter från vågor. Vilka faktorer som är mest betydande för denna nedbrytning varierar med all sannolik stort mellan olika platser och årstider.

Problemet med mikroplast har uppmärksammats mycket under senare år, men man vet fortfarande inte med säkerhet vilka de största källorna för mikroplast är och var i miljön de ansamlas. Mikroplast som bildas av större plastskräp på stränderna skulle kunna utgöra en relativt stor källa för mikroplast till havsmiljön, eftersom det finns så stora mängder strandskräp och nedbrytningen till mikroplast antagligen sker mycket fortare där än i många andra miljöer. Men vi vet inte hur snabbt den här nedbrytningen sker eller om majoriteten av de mikroplaster som bildas ansamlas på själva stranden, om de hamnar i bottensedimentet alldeles utanför stränderna eller om de transporteras ut med havsströmmarna till mer öppet hav. Det här är frågeställningar som är viktiga för att kunna avgöra hur stor källa till mikroplast strandskräpet är och vilken risk de utgör för livet i havet. Grunda havsvikar utanför stränder har ofta ett mycket rikt djurliv och om mikroplaster ansamlas här kan detta innebära större risk att de tas upp av djur med födan. Trots att det forskats en hel del om mikroplaster på senare år är kunskapen om vilka risker de utgör relativt liten. En potentiell risk med både mikroplaster och större plastskräp är att de ofta innehåller höga halter av olika tillsatsämnen, s.k. additiv, som riskerar urlakas till miljön med tiden och denna urlakning går fortare när plasterna bryts ner. Det finns alltså en risk att djur som lever vid stränder med mycket plastskräp utsätts för förhöjda halter av dessa skadliga tillsatsämnen. Det här vet man dock väldigt lite om.

Ta reda på vilka risker plastskräpet utgör för de djur som lever i strandzonen

Detta forskningsprojekt har till syfte att förstå nedbrytningsprocesser av större plastskräp på våra stränder; hur snabbt nedbrytningen sker för olika slags plastskräp och på olika stränder, vilka de viktigaste drivkrafterna för nedbrytningen är, samt var i miljön de finfördelade plasterna hamnar. Dessutom vill vi ta redan på mer om vilka risker plastskräpet utgör för de djur som lever i strandzonen. För att kunna svara på dessa frågeställningar innefattar projektet en rad fält- och laboratorieförsök. Plastskräp placeras ut på stränder för att sedan följa nedbrytningsprocesser i naturlig miljö under ett par års tid. Nedbrytningshastigheten för plastskräp vid olika UV-ljus-, temperatur- och vågförhållande testas även under kontrollerade former med hjälp av s.k. våg-mesokosmer, dvs större tankar där olika vågkrafter kan simuleras. Dessutom undersöks plastpartiklar som passerat genom mag- och tarmkanalen hos olika bottenlevande djur, eftersom även inre biologiska processer kan bidra till nedbrytningen. I en annan slags större flödestank testas hur plastpartiklarnas transport ut från stränderna påverkas av våg- och strömförhållanden och av olika bottenmiljöer (tex ålgräsängar, musselbankar och sandbotten). Projektet innefattar även en mindre fältundersökning av förekomst av makro- och mikroplast på nedskräpade svenska stränder för att jämföra med resultaten från de olika experimenten. För att undersöka miljörisken med strandskräp mäts också urlakning av skadliga tillsatsämnen från större plastskräpföremål, samt hur dessa ämnen ansamlas i lokala faunan.

Fastställa de mest betydande faktorerna som påverkar nedbrytningen av plastskräp

Resultaten från detta forskningsprojekt kommer att användas för att fastställa de mest betydande faktorerna som påverkar nedbrytningen av plastskräp till mikroplast i exponerade strandmiljöer. Resultaten kommer också vara viktiga för att fastställa var i miljön de bildade mikroplasterna hamnar, samt hur mycket av plasterna som transporteras bort från strandzonen. Sammantaget kommer detta bidra till att bedöma strandskräpets betydelse som källa för mikroplast. Resultaten kommer vara avgörande för att kunna fatta välgrundade beslut inom kustförvaltning, t.ex. angående strandstädningsinsatser.

Projektfakta

  • Projektnamn: Från strandskräp till mikroplast: Fragmenteringsprocesser, transport och effekter av plastskräp på stränder och i grunda, kustnära ekosystem
  • Finansiär: Formas
  • Budget: 2 995 890 kr
  • Samarbetspartners: RISE, Havets Hus i Lysekil AB
  • Period: 2020 - 2024

Bidrar till FN:s hållbarhetsmål

  • 12. Hållbar konsumtion och produktion
  • 14. Hav och marina resurser