Mikro-pH2040

mikro-pH2040 studerar förekomst och fördelning av mikroföroreningar, såsom läkemedel, PFAS och mikroplast, i en MBR-process.

På Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) kommer Henriksdals reningsverk byggas om för att klara en dubblerad kapacitet i samma volymer (gäller biologisk rening med MBR och rötning som ska ske termofilt). En så när som exakt miniatyrkopia av hela det framtida reningsverket finns i drift på Hammarby Sjöstadsverk – pilot Henriksdal 2040. Projektet pH2040 är ett forskningsprojekt som samfinansieras mellan IVL Svenska Miljöinstitutet och Stockholm Vatten och Avfall. Målet med piloten är att verifiera dimensionering, optimera driften med avseende på reningsresultat, energiförbrukning, biogasproduktion och kemikalieförbrukning samt optimera styrning, instrumentering och processövervakning. Piloten är ovanlig i sitt slag då den simulerar ett helt reningsverk med förbehandling, biologi och slamhantering.

Ett stort fokus läggs idag inom VA-branschen på ”nya” föroreningar som ofta är svårnedbrytbara, potentiellt miljöfarliga och förekommer i låga halter – så kallade mikroföroreningar.

Projektet mikro-pH2040 kommer att utnyttja befintlig infrastruktur och fokusera på vad som händer med läkemedel, antibiotika, hormoner, mikroplaster, klororganiska föroreningar och PFAS i pilotsystemet vid olika driftlägen. Projektet kommer generera kunskap som är av intresse för alla VA-organisationer och kommuner som överväger att införa MBR-teknik eller ställa om till termofil rötning.