Experterna tipsar: Så väljer du hållbara klappar

Årets svenska julhandel förväntas omsätta drygt 21 miljarder kronor, enligt Svensk handel. Många av julklapparna som hamnar under granen har konsekvenser för såväl miljö som klimat. Inför julen delar tre av IVL:s experter inom elektronik, kemikalier och textil med sig av tankar och tips för att välja mer hållbara gåvor.

Den privata konsumtionen står för cirka två tredjedelar av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp. Själva produktionen av varorna står för majoriteten av klimatpåverkan men även transporterna inverkar och produkterna kan fortsätta att ha negativa effekter på klimat och miljö både under och efter användning.

Överkonsumtion av resurskrävande elektronik

Hemelektronik är en kategori med stor klimat- och miljöpåverkan som ofta hamnar i julklappssäcken.

– Tillverkning av mobiltelefoner och datorer kräver enorma resurser. Bara produktionen av en dator leder till 1,2 ton avfall, varav en del är mycket farligt och svårt att ta hand om, säger Jurate Miliute-Plepiene, forskare inom hållbar resursanvändning och avfall på IVL.

Tillverkning av datorer, läsplattor och mobiler är otroligt energikrävande och bidrar till stora utsläpp av växthusgaser. Ofta innehåller de även sällsynta material och metaller som är problematiska utifrån såväl klimat- och miljöperspektiv som människorättsliga aspekter.

– Dessutom överkonsumerar vi mobiltelefoner och datorer. En sprucken skärm eller ett dåligt batteri kan lätt bytas men många köper i stället nytt. Då är begagnat ett bra alternativ till nyproducerat, säger Jurate Miliute-Plepiene.

PFAS finns överallt

Mobiltelefoner är även en av många varor som innehåller evighetskemikalierna PFAS. Per- och polyfluorerade alkylsubstanser, som även kallas högfluorerade ämnen eller PFAS, är ett samlingsnamn för flera olika kemikalier som är väldigt svåra att bryta ner. De sprids och stannar kvar i miljön och vissa av dem har mycket negativ effekt på människor, djur och natur.

– PFAS finns i det mesta. Du hittar det i allt från gitarrsträngar, fiskeredskap, stekpannor och textilier till skönhetsvård, berättar Kerstin Pütz, forskare på IVL som i år prisats för en studie om just PFAS i smink.

– När det gäller smink och hudvårdsprodukter så spolar och duschar vi ut mycket av de farliga ämnena i avloppet och reningsverken kan tyvärr inte rena PFAS.

Svårt för konsumenten att identifiera PFAS

För konsumenten är det svårt att veta om en produkt innehåller PFAS eftersom det kan benämnas på väldigt olika sätt i innehållsförteckningen. Ibland kan det stå PTFE, polyflouro eller perflouro, men PFAS kan även ha massor av andra namn. Kerstin Pütz tycker inte att allt smink behöver undvikas, men det är bra att använda det med måtta och begränsa antalet produkter som används. Och hon uppmanar konsumenterna att fråga säljarna om innehållet och att välja produkter med så få ingredienser som möjligt.

– Det är lättare att få en överblick med färre ingredienser. Jag brukar även ta hjälp av olika appar som kan skanna produktkoden eller webbsidor där det går att slå upp ingredienser. Det är även bra att avstå från att beställa produkter från utländska internetsajter där transparensen och kraven ofta är lägre än i Sverige och där företaget inte följer EU-lagstitningen, säger Kerstin Pütz.

Även kläder och textilier kan innehålla PFAS, särskilt om de är tänkta att användas utomhus och ska vara vatten- och smutsavvisande. Det finns dock väldigt många fler miljö- och klimatutmaningar som följer med vår stora klädkonsumtion.

– Överproduktionen är kanske det största problemet. Det produceras mycket mer kläder än vad vi behöver, det förekommer mycket svinn i produktionen och mycket kläder slängs. Dessutom har vi fortfarande inte löst alla utmaningar med textilåtervinning, säger Maja Dahlbom, expert inom textil och konsumtion.

Mycket kemikalier i utländska kläder

I princip alla material har sina utmaningar. Vid tillverkning av läder och mocka används stora mängder kemikalier. När det kommer till bomull är problemet även nyttjandet av landarealer och vattenförbrukning. Polyester har i stället problemet att det tillverkas av icke förnybara oljor. Idag finns det kläder av återvunnen polyester men då rör det sig tyvärr sällan om återvunnen textil utan ofta om pet-flaskor som hade kunnat stanna i återvinningssystemet. Det är alltså svårt för konsumenten att göra medvetna val. Särskilt för den som handlar online från utländska företag.

– När privatpersoner beställer kläder från företag och tillverkare utanför EU kan det medföra att ämnen som inte är tillåtna inom EU kommer in i vår vardag. Sammansättningen av materialen kan även bli problem för återvinningsindustrin, säger Maja Dahlbom.

Hon tar träningskläder som exempel. Ofta behandlas de med väldigt stora mängder kemikalier för att motverka svettlukt.

– Många träningsplagg innehåller exempelvis silver som tvättas ur efter några tvättar. Då hamnar silvret i vattnet, plagget börjar lukta illa och slängs innan det egentligen är förbrukat, säger Maja Dahlbom.

Second hand i första hand

Maja Dahlboms bästa tips är att alltid fundera om du själv eller den du vill ge en gåva verkligen behöver ett visst plagg. Och om så är fallet tycker hon att vi ska titta efter second hand först.

– Det är en vanlig missuppfattning att all second hand är gammal och noppig. Tvärtom går det att hitta mycket som är nästan nytt. Om du ändå vill köpa nyproducerat är det bra att välja märken som är transparanta med sin varukedja, säger Maja Dahlbom.

För mer information, kontakta:
Jurate Miliute-Plepiene, jurate.miliute@ivl.se
Kerstin Pütz, kerstin.putz@ivl.se
Maja Dahlbom, maja.dahlbom@ivl.se