Färdplaner visar hur bygg- och infrastruktursektorn kan nå nettonollutsläpp
Bygg- och anläggningssektorn står för cirka en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Utsläppen är betydligt svårare att minska än till exempel trafikens – men det går. I tre tekniska färdplaner visar forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit hur bygg- och anläggningssektorn kan nå nettonollutsläpp 2045.
– Utsläppen från de här sektorerna uppstår längs en hel värdekedja. Alla aktörer i denna kedja måste delta i omställningen. Det är komplext, men fullt möjligt, säger Ida Karlsson, forskare vid Chalmers och deltagare i Mistra Carbon Exit.
De tekniska färdplanerna för nettonollutsläpp för stål, cement och transportinfrastruktur innehåller både lågt hängande frukter, som material- och energieffektiviseringsåtgärder och koldioxidsnåla materialval, till storskaliga investeringar som CCS, elektrifierade processer och en övergång till biodrivmedel istället för fossila bränslen.
Störst utsläpp i värdekedjan står cement- och stålproduktionen för, samt de arbetsmaskiner och fordon som behövs i anläggningsarbetet.
– I det här läget måste vi göra allt samtidigt. Åtgärder för att plocka de lågt hängande frukterna får inte användas som intäkt för att inte redan nu bereda grunden för de storskaliga satsningar som måste till. Inte heller får storskaliga satsningar bli en ursäkt för att inte göra det man kan redan nu, säger Johan Rootzén, medförfattare och forskare på Göteborgs universitet.
I somliga fall finns det hinder att röja för att nå ens de lågt hängande frukterna, menar Mistra Carbon Exit-forskarna. Det finns gott om exempel på åtgärder som redan idag skulle kunna bidra med betydande utsläppsminskningar i det enskilda projektet, men som av olika anledningar aldrig realiseras. Därför är det viktigt att klimatarbetet är förankrat och prioriterat både i den enskilda organisationen och längs med värdekedjan. I många fall kan det krävas tydligare uppbackning från högsta ledningen och tydligare styrning från regering och riksdag.
CCS och elektrifiering
I många delar av världen saknas dessutom fortfarande mycket av den grundläggande infrastruktur som är en förutsättning för att människor ska få tillgång till drägligt boende, välfungerande transportmedel och vatten och sanitet. Hälften av världens urbana infrastruktur som behövs till år 2050 återstår fortfarande att byggas, enligt FN.
– Även om till exempel cementindustrin minskar sina utsläpp genom teknik som finns redan idag behövs mer långtgående åtgärder om vi ska klara nettonollutsläpp till 2045, inte minst globalt. De tekniker vi ser behövs för att nå målet är koldioxidinfångning och lagring i kombination med satsningar på elektrifiering av industriella processer och tunga transporter och arbetsfordon, säger Lars Zetterberg, programchef och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Ladda ner färdplanerna här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
För mer information, kontakta:
Ida Karlsson, ida.karlsson@chalmers.se, tel. 0761-05 92 47
Johan Rootzén, johan.rootzen@economics.gu.se, tel. 0736-16 75 74
Lars Zetterberg, lars.zetterberg@ivl.se, tel. 010-788 65 57
Fler nyheter
-
3 dec 2024 | nyhet
-
29 nov 2024 | analys-och-kommentarer
-
27 nov 2024 | analys-och-kommentarer
-
27 nov 2024 | debatt
-
15 nov 2024 | nyhet
-
13 nov 2024 | pressmeddelande
Prenumerera på våra nyhetsbrev
Du behöver tillåta cookies (kakor) i kategorin ”Funktionella kakor” för att kunna anmäla dig till vårt nyhetsbrev. Tillåt dessa cookies