Arktis i hetluften

Det är i början av juni och luften är hög och klar i Helsingfors, men de forskare som samlats här genom Arktiska rådets forskningsorgan AMAP ser molnen hopa sig vid horisonten. Skogsbränderna i Kanada har svept in hela Nordamerika i rök och temperaturen i Arktis stiger stadigt. Inte minst geopolitiskt.

– Uppvärmningen i Arktis är tre till fyra gånger högre än det globala genomsnittet. Sedan 1980 har havsisens utbredning under sommaren minskat med en tredjedel. Vädret blir mer extremt - värmeböljorna blir hetare och varar längre och det faller mindre snö och mer regn, säger Pontus Roldin, forskare i atmosfärsfysik vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Förutom klimatpåverkan från långlivade växthusgaser som koldioxid har även så kallade kortlivade klimatpåverkande ämnen, som metan och vissa partiklar, en stark inverkan på det arktiska klimatet. Black carbon, allmänt känt som sot, absorberar värme och när det faller ner på snö och is påskyndar det issmältningen. Utsläpp nära Arktis har en större påverkan. Skogsbränder i den arktiska regionen är därför extra dåligt, liksom fackling från regionens oljeindustri, utsläpp från sjöfart, vedeldning och svedjebränning i jordbruket.

– Det är ett komplext system med många återkopplingar och stora osäkerheter, därför behöver vi studera dessa partiklar och processer mer, säger Pontus Roldin, som tillsammans med partners från Finland, Norge och Kanada deltar i det EU-finansierade projektet ABC-iCAP, Arctic Black Carbon impacting on Climate and Air Pollution.

Vetenskapligt samarbete i Arktis

Även det regionala samarbetet för att skydda Arktis är komplext, särskilt efter Rysslands invasion av Ukraina. Sedan mars 2022 har allt officiellt arbete som involverar Ryssland i Arktiska rådet varit pausat. Nu återupptas det under norskt ordförandeskap.

– Arktiska rådet kan inte utesluta Ryssland. Det är väldigt viktigt att få tillbaka ryssarna till förhandlingsbordet för att ta itu med arktiska miljöfrågor, även om det innebär många utmaningar, säger Simon Wilson, projektledare för ABC-iCAP vid Arctic Monitoring Assessment Program, AMAP, som är organiserat under Arktiska rådet.

Att engagera ryska intressenter var också ett ursprungligt fokus för ABC-iCAP, men precis som med all annan EU-finansierad forskning, har samarbetet med ryska partners avbrutits.

Skogsbränder ökar utsläppen av black carbon

Från Finlands miljöcentral, SYKE, deltar Ville-Veikko Pauno som studerar effekterna av arktiska skogsbränder och vad vi kan förvänta oss i framtiden.

– Intresset för forskning om skogsbränder har ökat dramatiskt på senare tid - och det av goda skäl. Kanada upplever de värsta bränderna i landets historia. Värmeböljor blir allt vanligare i Sibirien. Bara sedan 2018 har antalet skogsbränder i Arktis tredubblats och det är troligt att vi kommer att få se fler och mer intensiva bränder i regionen i framtiden.

Och trots att utsläppen av black carbon från mänskliga verksamheter har minskat i de flesta arktiska länder befarar forskarna att de totala utsläppen i Arktis kan börja öka igen – eftersom skogsbränderna ökar och den krympande havsisen möjliggör mer exploatering.

Många är mer pessimistiska

– En sak som har förvånat mig är hur snabbt klimatet förändras. För bara några decennier sedan trodde vi att horisonten låg långt bort, och att klimatförändringarna skulle påverka våra barnbarn, under deras livstid. Sedan trodde vi att det skulle drabba våra barn. Men det händer redan här och nu, säger Simon Wilson.

– Många inom forskarvärlden är nog mer pessimistiska än tidigare. Länge har vi fokuserat på hur våra utsläpp påverkar Arktis. Nu måste vi tänka mer på hur Arktis påverkar resten av världen, med smältvatten och stigande havsnivåer, frigjord metan från permafrost och långsammare oceancirkulation.

Men det finns alltid anledning att minska uppvärmningstakten, betonar Pontus Roldin. Och den arktiska miljön är känslig för störningar. Med ökande aktiviteter i regionen - som sjöfart och mineralutvinning - ökar risken för andra negativa miljöeffekter. Norge, Ryssland, Kanada och USA planerar till exempel utvinning av kritiska mineraler genom så kallad djuphavsbrytning, vilket medför betydande miljörisker.

Vi kan göra skillnad – elda rätt

Utöver skärpta krav på industri och sjöfart behöver även svedjebränning inom jordbruket upphöra - inte minst eftersom det ofta kan leda till okontrollerade skogsbränder.

Och så har vi den småskaliga vedeldningen i hushållen, en inte obetydlig källa till black carbon. Faktum är att vedeldning i hemmet är den största källan till black carbon i Sverige och i Europa som helhet.

– Vem gillar inte en mysig brasa? Speciellt här uppe i norr under vintertid, när elpriserna skjuter i höjden, säger Svante Bodin, tidigare forskningschef på SMHI, numera engagerad i International Cryosphere Climate Initiative (ICCI), som ligger bakom kampanjen Elda rätt.

– Om vi eldar rätt och minskar partikelutsläppen kombinerar vi två bra saker: det förbättrar den lokala luftkvaliteten och minskar därmed risken för ohälsa, och det bidrar till att bromsa den arktiska uppvärmningen. Att lära sig att elda rätt är en liten insats som kan göra stor skillnad.

Läs mer om ABC-iCAP

Läs mer om IVL:s arbete inom klimat